Rekryteringen av Frankie Boakye betalar av sig

Amin Affane till IFK Göteborg.

Den affären går att se från flera vinklar:

Ekonomiskt: Ca 1 miljon kronor, enligt GT:s uppgifter, för en mittfältare i en bra ålder, med allsvensk, U21-landslags och utlandserfarenhet. Stor utvecklingspotential och vidareförsäljningsmöjlighet.

Sportsligt: Blåvitt får en mittfältstyp de sökt. Flexibel, bollsäker, vass på fasta situationer. En förmåga att sätta tempo i matcher. Med rätt skydd runt sig (August Erlingmark/Sebastian Eriksson/ett nyförvärv) kommer han kunna diktera saker och ting på Gamla Ullevi.

– Amin är en spelartyp som passar bra in i det vi vill göra. Han är en passningssäker spelare som dessutom visat att han kan hantera mer än en position. Han är inte placerade i ett fack och ger oss valmöjligheter centralt i banan. Han kan ge oss mer kontroll med boll. Dessutom är han från Göteborg. Den lokala förankringen ser vi som ett enormt plus, säger tränaren Poya Asbaghi om rekryteringen.

En brasklapp av relativt stora mått behöver dock slängas fram här. Amin Affane har inte lyckats fullt ut i AIK. Han har blixtrat till med en vänsterfot av Guti Haz-kvalité ena stunden, för att slarva i en enkel sidledspassning i nästa. Men med större kontinuitet och högre lägstanivå i sina prestationer blir han en spelare som kan bära klubbens offensiv.

Identitetsmässigt: Klubben har jobbat hårt för att bli hela Göteborgs lag. PR-arbete görs för att skapa en ny identitet och aura kring föreningen. Som ett led i det snackade jag med Frankie Boakye, en av tränarna i Blåvitts högsta elitgrupp – elit 1, under en bilresa från hans hemstadsdel Angered till Kamratgården förra sommaren. Det diskuterades ledaransvar, ett föreningsliv i kris – men det jag minns starkast var diskussionen om bilden av IFK Göteborg och i vilken mån rekryteringen av Frankie själv kunde förändra den.

Porträttet på Frankie finns att läsa här, för den som vill fördjupa sig i honom.

Enligt Mats Gren var rekryteringen gjord på rent fotbollsmässiga grunder, och med spelarna Frankie varit med och tagit fram i åtanke är det svårt att säga emot honom. Samtidigt har, och tror jag kommer, förlängningen av Frankie Boakyes kontrakt ge synergieffekter som Gren själv var inne på i samma text.

– Vi har haft en dialog med flera stycken tränare i olika förorter där vi tycker att det jobbas bra och där det finns förutsättningar att få hit duktiga fotbollsspelare ifrån. Vi har följt Frankie och vet att han är väldigt bra på att jobba individuellt med spelare. Vi kände att det skulle vara bra och passa in i vårt koncept, sade Mats Gren då.

Amin Affane är en av dessa effekter. Den spelaren, med den bakgrunden och den spelstilen, hade inte valt IFK Göteborg för ett år sedan. Att Poya Asbaghi är ny tränare, med allt vad det innebär, är en anledning till det. Men en lika stor anledning kan mycket väl stavas Frankie Boakye. Jag hade tänkt fråga Amin om hur mycket han diskuterat med sin ungdomstränare från Lärje-Angered om vad IFK Göteborg är och står för 2018. Tyvärr joggade han i väg direkt efter onsdagens premiärträning i ett tempo jag inte hängde med i, vilket gör att frågan får ställas vid ett senare tillfälle.

Men Frankie har gett signaler om att de hade ett längre samtal om klubbadressen de nu delar. Förra gången de jobbade ihop slutade samarbetet, efter många löp och teknikpass, med ett ungdomskontrakt i Chelsea. Vi får väl se var det tar vägen den här gången, även om Frankie inte kommer vara direkt involverad i Amins utveckling nu.

För den som vill läsa mer om en annan av de adepter som Frankie tog fram finns en text om en god vän till IFK Göteborgs senaste nyförvärv här. Anjur Osmanovic var lika lovande och gick till Chelsea samtidigt. I dag spelar han i Västra Frölunda. Han berättar en del om den hårda träningen de drillades i av Frankie under ungdomsåren i Angered.

Amin Affane till IFK Göteborg.

Precis som när Frankie Boakye gick till klubben kan den meningen betyda mer än att en nyttig allsvensk fotbollsspelare numera spelar i blå färger.

I sommar går kontrakten för göteborgarna Khaled Abdu och Adnan Maric ut i Aston Villa respektive Swansea. Chansen att de hamnar i IFK Göteborg är betydligt större än för ett år sedan.

Det är en förändring som kan bli värd miljoner.