#825 Räddade livet på pappa på julafton

Tjörn DigDagen detta hände var julafton och året var troligtvis 2004. Vår pappa, Claes-Göran från Vrångö, skulle ”bara” åka in till Göteborgs hamn för att önska besättningen på sina båtar en God Jul. Vinden friskade i och han hade sin Nimbus in till stan. Hemma väntade familjen med barn och barnbarn på att han skulle komma hem igen så att julfirandet kunde fortsätta. Tomten väntade ju bakom knuten…

Så ringde telefonen, mamma tog samtalet. Den snabba lilla motorbåten dippade ned i vågorna och tog in vatten. Ännu så länge kunde han backa upp ut ur vågorna, men inte så länge till. Han var tvungen att söka lä mellan Brännö och Asperö men innan han hann dit fylldes båten med mer havsvatten.

Det senast ringda numret på mobilen hade gått till Jonas och Daniel Backman på Donsö, även de i rederibranschen, för att önska dem en God Jul. Pappa tryckte på återuppringning och när de svarade vädjade pappa: ”Kom och hjälp mig, annars sjunker jag”. De lämnade sina familjer utan tvekan på Donsö och satte fart i sin egen båt, sökte upp pappa och fick på något sätt tömt hans båt och hem honom till oss på Vrångö.

Under tiden hade mamma förstått allvaret och gått undan, vi syskon försökte hålla vår oro borta då våra egna barn var för små för att förstå. Den Julafton innebar en stor glädje när pappa äntligen kom hem. Nu har han lämnat rederibranschen och motorbåten är borta (ingen av oss saknar den).

Vi vill av hela hjärtat tacka Jonas och Daniel Backman för att de valde att göra en så snabb utryckning så att vi kunde glädja oss över att få hem vår pappa, frusen, men välbehållen.

Hans tacksamma döttrar, Christina Maria Madeleine och Emma

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *