Twitterpremiär i Scandavium

Man skall ha ros när man förtjänar det, ris när det passar bättre. Fick både och efter min twitterpremiär i Scandinavium.

Twitter handlar om samtal på nätet. Ju större händelser, desto fler närvarande på twitter och – förstås – större gemensam upplevelse.
Min kväll började med datorstrul. Ungefär på samma sätt som Frölundas. 0-2 i baken direkt. Vid det laget hade jag fått i väg ett par inlägg och knappt lyckats logga in på bloggen.
Sedan spikade Magnus Hellberg igen, Frölunda visade moral, gjorde i det stora hela en stark match och behöver inte känna oro inför framtiden.
Jag sprang upp och ned för Scandinaviums trappor med handskrivna kråkor i blocket och en snabbfilmad intervju med dagens bäste frölundait (Joel Lundqvist) i iPhonen.
Joel ledde på nytt styrkorna med låg tyngdpunkt, rejäla tacklingar och bra fart i skridskoåkningen. Kändes logiskt att just hans kedja svarade för kvitteringen till 2-2.
Omgivningen var ny, om än inte okänd. Han berättar i videoinslaget att kedjan med Pebben och Koivisto inte ens tränat ihop. Dragkedjekompisarna, Magnus Kahnberg och Jari Tolsa, stod över på grund av lättare skador.
Jag bad honom också göra en jämförelse med fjolåret, hur han upplever lagets prestation i målmässiga underlägen, som i går.
– Vi trummar på och känner oss trygga, konstaterar Joel Lundqvist.
Just den frågan dök nämligen upp på twitter under kvällen.
Jag slussade den vidare direkt.
Min ros: ”Med dig på twitter behövs inte radiosporten”.
Riset: ”Det var ett himla spammande”.
Tar till mig av båda och går vidare i livet.

I morgon: Blåvit träning på förmiddagen.