Sitter och smågluttar på tabellen. Jag försöker upptäcka saker – och förstå dem. IFK Göteborg sist. Åtvidaberg etta. Resten tror jag nästan vi kan lämna därhän, lägga i kategorin ”felmarginal”.
Varför är IFK Göteborg utan seger efter tre matcher och vad talar för att Blåvitt och inte Örebro tar sin första seger i kväll? Jag var ju själv inne på att Hjalmar Jonssons kvittering mot AIK var en möjlig vändning. Den gav i alla fall en kick åt självförtroendet, ni vet det som krävs för att förstå att man faktiskt kan.
Jag såg IFK Gbg mot IFK N-ping i måndags och imponerades av Blåvitts spel. Där fanns egentligen alla ingredienser förutom de sista detaljerna i de avgörande momenten. Jag såg även Syrianska-IFK i premiären och minns att jag ansåg att IFK borde lett med mer än 1-0 i paus. Och skall vi plussa något av lagen på Råsunda i torsdags blir det inte AIK.
Alltså inte så förbenat eländigt tabellen utvisar.
***
Jag har också tidigare lyft fram IFK Göteborgs bänk/bredd som möjligen ett avgörande moment i årets seriespel. Det går att vända på resonemanget. Jag läser och förstår att Nordin Gerzic inte tror at IFK Göteborg värvat honom som bänkspelare, jag förstår att Stefan Selakovic vill in i laget, jag vet att Tobias Sana (och många med honom) var nöjd med insatsen senast och bakom sitter Joel Allansson tyst och väntar på sint tur.
Det är trångt. Många om budet. Och ännu har inte Stahre träffat helt rätt.
Jag ser gärna att IFK fortsätter med Robin Söder och Tobias Hysén ihop mot Örebro. Dels för att det har fungerat bra i de två matcher de har spelat tillsammans, dels för att jag är säker på att deras gemensamma tajming behöver tid och mår bra av det.
Mittfältet då. Så här har uppställningarna sett ut hittills:
Syrianska: Selakovic, Haglund, Gerzic (offensiv), Farnerud, Sobralense.
Norrköping: Selakovic, Haglund, Farnerud, Sobralense.
AIK: Sobralense, Haglund, Farnerud, Sana.
Sämst fungerade det i premiären. IFK fungerar bäst med två anfallare. Jag ser gärna att Farnerud och Haglund växelvis går med i offensiven. Haglunds djupledslöpningar kan trasa sönder en motståndare, Farneruds passningar skära upp ett försvar. Mer sådant. Det skulle även göra Tobias Hysén gott. Samarbetet och tajmingen med Farnerud är en av årets viktigaste nycklar – och blir spännande hålla ett extra öga mot ÖSK.
***
Utan att veta kan jag tänka mig följande uppställning mot Örebro: Alvbåge – Salomonsson, Waehler, Jonsson, Valgardsson – Selakovic, Haglund, Farnerud, Sana – Söder, Hysén.
***
Om det gör ont för mig att utelämna Gerzic, Sobra och Allansson – hur tror ni då det känns för Stahre/Edlund!
Var är Nordin Gerzic ?
Utan kungen kommer inte IFK att vinna en match.
Jag såg matchen mot Norrköping på Gamla Ullevi och var det något negativt förutom slutresultatet så var det Sella. Det bär mig emot att kritisera Sella som i mina ögon är en underbart go gubbe, men han blir tyvärr inte snabbare med åren. In istället med Sana som kommer leverera många smörpassningar i år och därmed också signera ett nytt 3-års kontrakt. En annan spelare jag gillar skarpt är Söder och det gjorde ont i hjärtat när jag kom på mig själv sitta och svära och kritisera honom. Men faktum är att han har en bit kvar till den rätta tajmingen och är det då rätt väg att gå om man låter Robin stå ivägen för andra bänkade spelare? Hur många matcher ska han få på sig att hitta tillbaka? Jag drömmer om en offensiv bestående av: Farnerud-Gerzic-Allansson Sobralense-Haglund-Hysén Kommentarer av Balkander eller övriga experter? 🙂 Tippar för övrigt 2-0 idag. Mål av Hysén och Farnerud.
Med tanke på att varken Haglund, men kanske främst Farnerud (hans uppgift) inta har levererat offensivt så kan det kanske vara på tiden att prova Gerzic i någon av dessa roller? Kanske kan Gerzic dribbla en gubbe o kägga en pass. De andra två spelar rätt så lättläst. Sana och allan på kanterna. När söder åter har visat att han inte är het så kan sobra spela där.