Klockan stod på 10.25 och regndropparna föll plötsligt. 10.28 var ”ovädret” över och vi kunde återgå till ett normalt liv. I dag har det inneburit morgonjogg längs North University Drive. 1,25 kilometer i ena riktningen, 1,25 kilometer tillbaka. Jag körde två vändor, medan Nicklas nöjde sig med en och avslutade med tuff fys på rummet.
Vi har ändå svårt att vinna respekt hos Häcken. De talar mycket om vårt fysiska förfall och låter oss inte ens köra jojo-testet, med risk för hälsokonsekvenser.
Nåväl, de slipper i alla fall sitta och jobba (redigera webb-tv-inslag eller formulera kröniketeser) inomhus efter träningspassen.
Nu har de satt sig i bilarna för knappt fyra timmars bilfärd västerut mot Tampa och morgondagens match där. Vi åker om en stund och kan, tills dess, berätta att varken Mika Ojala (som har besvär med sitt benmärgsödem i foten) eller Dioh Williams (rekordsnabb stukningsrehab i foten) är aktuella för spel mot Tampa VSI.
Laget, om jag tolkade uppställningen på dagens träning rätt, blir det här:
Christoffer Källqvist – David Frölund, Emil Wahlström, Mohammed Ali Khan, Kari Arkivuo – Jonas Bjurström, Dominic Chatto – Björn Anklev, Martin Ericsson, Rerné Makondele – Moestafa El Kabir.
Där Peter Gerhardsson, Christian Lundström och de övriga i ledarteamet enats om fler 90-minuterbelastningar än tidigare och ett lägre försvarsspel än senast.
Framåt önskar Gerhardsson tidigt djupledsspel och tydligt djupledsspel även in i motståndarnas straffområde (populärt kallat box).
***
Jag tackar för intelligenta och intressant frågeställningar i tidigare blogginlägg och lovar att inte göra er besvikna gällande svaren. De kommer.
Det jag redan kan avslöja är Peter Gerhardssons syn på Svenska cupen:
– Det är en tävling. Och då vill vi vinna.
***
Vi åt japanskt i går. Här är vår kock (och en okänd gäst). Nicklas erbjöds doggy-bag, men tackade nej. Som ni ser snålade de inte med ingredienserna.
***
Alldeles i slutskedet på träningen, när morgondagens startspelare avslutat med fasta situationer och vilade sig i gräset, pågick intensivt tvåmålsspel på liten plan för några av de andra.
Och jag undrar om vi inte fick så lägrets mål hittills. Leo Zutas välmåttade vänsterinlägg mot bortre stolpen och Daniel Forsells vikvolley, där bollen fångades upp av en kropp i balans och borrades upp i nätmaskorna bakom tillfällige burväktaren Calle Persson.
”Honom skall vi ha”, utbrast Björn Anklev i rollen som tjurfäktningsagent.
***
Jag vet att Nicklas (den rackaren) klippte bort frågan till Cristoffer Källqvist om den numer patenterade ”Källqvist-dribblingen” just framför egen målbur, men lät den om en framtida karriär som målvaktstränare vara. Kan kanske vara något – om tio år …
Varken Mats Johansson eller Källqvist själv närmar sig slutet på nuvarande karriärer.
***
Vad jag hoppas på i morgon? Många mål, blir nog svaret där.
