Det finns alltid saker att skylla på. Den här gången får Häcken skylla sig självt.
Det var ett himla liv på Gamla Ullevi alldeles i slutet av Häcken-Helsingborg, där himlen öppnat sig, Häcken fått en avblåsning emot sig och just efter slutsignalen sett en åskknall lysa upp den mörka augustiskyn.
För så här var det. Häcken var det bättre laget, gjorde en riktigt bra fotbollsmatch, med noggrant passningsspel, härliga crossbollar, fartfyllt djupledsspel och snygga individuella prestationer – däremot höll avslutningarna inte allsvensk klass.
Tåg går. Mot olika destinationer och med varierade mål. Häckens har inte gått, oavsett mål. Inte med det här spelet, inte med den här koncentrationen och det här tålamodet.
Däremot är form färskvara. Det fick publiken (dryg 1700), Carlos Strandberg och hans företrädare på forwardspositionen, Gunnar Heidar Thorvaldsson, erfara denna kväll.
Carlos, som var en läkarundersökning från ett drömkontrakt i tyskaDortmund, med månadslöner du och jag bara kan drömma om, har inte tränat fotboll ordentligt på två veckor.
Om en vecka är han av allt att döma åter en av allsvenskans främsta anfallare, mot Helsingborg gav hans närvaro efter Peter Gerhardssons tidiga byte inte önskad effekt.
Men jag, som inte sett Häcken i tjänsten sedan i juni, är trots resultatet imponerad och uppfattade nya linjer, rakare spel och mindre kladd på mittplan.
Jag har nu sett Häcken möta Helsingborg två gånger i årets allsvenska. Första gången hade de matchen som i en liten ask, andra gången lyckades de inte öppna den. Summa summarum: En poäng, som borde varit sex. Sådant påverkar tabeller, avgör historieskrivningen.
Gemensam nämnare: Båda gångerna har Häcken varit det bättre laget, både gångerna har de fått skylla sig själva.
Nasiru Mohammed, David Frölund, nämnde Thorvaldsson,Simon Gustafon och René Makondele – alla hade fina möjligheter att avgöra det här och föra Häcken upp på tredje plats i allsvenskan, bara en pinne bakom AIK på andra plats.
Just AIK är efter veckans cupmatch borta mot Oskarshamn nästa allsvenska uppgift för Häcken.
Det är där tåg kan gå.
Besvikelsen över 1-1 mot Helsingborg, som inte förlorat på sju matcher, gick att ta på efter slutsignalen.
Tips till spelarna: Upp på hästen igen. Ni är ett riktigt bra fotbollslag.
***
Det är alltid roligare att bevaka guldstrider, alltid roligare att spela avgörande matcher. Ge oss en toppstrid i höst, Häcken!
