Här är mina fem favoritanfallspar från den blåvita historien. Vilka borde varit med i stället?
Torbjörn Nilsson/ Dan Corneliusson
Var ett av Europas vassaste anfallspar när tyska storklubbarna Kaiserslautern och Hamburg kämpades ned i Uefacupen 1982, något som slutade med vinst i hela turneringen.
Johnny Ekström/Torbjörn Nilsson
Johnny Ekström ersatte Mats Gren, som flyttat till Schweiz, och satte i par med Torbjörn Nilsson skräck i Europas försvarare med sin snabbhet. En straffsparksläggning från Europacupfinal 1986.
Lennart Nilsson/Stefan Pettersson
Nilsson och Pettersson gjorde var sitt mål i dubbelmötet med skotska Dundee United i Uefacupfinalen 1997. Nilssons kvittering i Skottland räckte för att ta titeln.
Mikael Martinsson/Stefan Pettersson
Startade flest matcher ihop under IFK Göteborgs mest framgångsrika säsong i Champions League 1994/1995, även om det var Magnus Erlingmark som gjorde flest mål.
Lasse Vibe/Gustav Engvall
Lasse Vibe är, efter Svarte-Filip, IFK Göteborgs målmässigt främste i allsvenskan en enskild säsong någonsin. Det hade inte skett utan ett sprakande samarbete med Gustav Engvall – näste skyttekung?
Torbjörn N-Dan Corneliusson är fortfarande outstanding.
Guldlaget 69 med Reine A och Håkan E var vassa på sin tid.. ej att glömma bort!
Detsamma gäller Bebben (vilka brassefrisparkar).. Fölet och Owe Olsson
Dagens Vibe-Engvall jättestora… med modern fotboll som konst!
mvh /Thomas
Bebben gjorde 27 mål en säsong, det är näst bäst efter svarte-Filip
Var 92 ett bra år i Europa och var inte Ekström tillbaka då? Jag kan inte det här så bra men det känns som att det saknas minst ett bra IFK-i-Europa år i din lista.
Jo, så var det. Tvingades ändå ”välja bort” flera starka årgångar längre bak i tiden, så jag ”strök” den.
Bubblare: Marcus Berg – Jonas Wallerstedt (2007). Fick drygt en halv säsong och hade en giftig dynamik med Marcus smarta lösningar och Jonas luftspel.
Möjligen. Tack för inspel!
87 var guldet, inte 97 😉