Sista IFK-punkten avbockad

IFK Göteborg har på ett par veckor gått från ett lag till en trupp, där ungdomar som Billy Nordström, Karl Bohm och Patrik Karlsson Lagemyr slutligen fått de roller som passar talanger bäst. Dörrknackare – snart dörröppnare?

Jag har följt och sett de flesta av Blåvitts elva försäsongsmatcher, som rent statistiskt inneburit sex segrar, tre oavgjorda och två förluster. Från premiären mot Nordsjälland i slutet av januari till genrepet mot Sarpsborg inför drygt 400 åskådare på ett perfekt gräs på Hjällbovallen har IFK bockat av punkt efter punkt.

Det sista frågetecknet rätades ut mot en norsk ligaåtta i daggvåt dimma sista torsdagen i mars.

Det vi i dagligt tal kallar possession. Förmågan att variera tempo, blanda snabbt mot tålmodigt, långa anfall i stället för korta, tvinga motståndaren jaga och i längden tröttas ut.

Så upplevde jag IFK Göteborgs första halvlek mot Sarpsborg.

Förmågan och självförtroendet att som nu, på en närmast perfekt gräsmatta, passa bollen med adress till en lagkamrat är fotbollens fundament, en förutsättning för bra resultat.

För IFK Göteborgs del handlar det om att komplettera ett välutvecklat kontringsspel, där Lasse Vibe, Gustav Engvall och Mikael Boman ömsom möter, ömsom går i djupet, med förmåga att värdera lägena och stressa motståndaren till misstag.

I Blåvitts roll som allsvensk favorit och bollförande topplag är risken uppenbar att den egenskapen, att trötta ut en lågt spelande motståndare, i många matcher blir avgörande för utgången.

Mikael Bomans kontringsförmåga och kyla vid 1-0 är i det sammanhanget lika viktig som Thomas Mikkelsens och Emil Salomonssons samarbete vid 2-1.

IFK Göteborg har i konkurrens med Malmö FF allsvenskans bästa startelva. IFK Göteborg har, när veckorna gått, också skaffat sig och format en konkurrensduglig trupp. Det har tagit tid och är, som Jörgen Lennartsson uttrycker det, bara vid resans början, men känslan vi länge hade, att det här kommer ta tid att synkronisera, är borta.

Redan nu, nio dagar före premiären mot ÅtvidabergGamla Ullevi på påskdagen, skönjer jag en frejdighet och ett sug bland de kommande; talangerna. Bäst nu: Billy Nordström. Han både värderar och utför på högsta nivå. Patrik Lagemyr Karlsson, som klev in när Mikael Boman gick av, kommer och kan öppna vilket försvar som helst. ”Pakas” 166 centimeter, mod och tekniska förmåga gör honom till ett kvicksilver, omöjligt att helt försvara sig mot.

Sarpsborg tog sig i andra halvlek, vad jag såg av Thomas Rogne då och i första halvlek, när norrmannen spelade ihop med Mattias Bjärsmyr, får mig imponeras. Stark i luften, bra spelförståelse, bra fötter och i fin form.

Vad som sedan sker blir vi snart varse.

***

När BK Häcken värvar Diego Lugano förpassas plötsligt Arnor Gudjohnsen och Stig Töfting till kategorin medelmåttor. Det här höjer temperaturen på allsvenskan med … 800 grader? Slutsats: Häcken menar allvar.

***

Tar rollen som djävulens advokat och tycker liiiite synd om de mittbackar i Häcken som härmed förpassas till bänken.

***

Oklart om Gustav Engvall hinner bli spelklar till premiären. Det är det enda som oroar runt IFK Göteborg just nu.

Kommentarer om “Sista IFK-punkten avbockad

Kommenteringen är stängd.