Lennartssons nya guldryck

Champagnefotboll, ansåg Jörgen Lennartsson. Mer åt Pommachållet, tycker jag. Det finns, oavsett, anledning för IFK Göteborg att korka upp. I en sport där ömsom vin, ömsom vatten fyller vandring mot titlar, poäng och annan grannlåt är försprång på fem poäng något att ta fasta på.

Rentav fira.

Jag har för mig att jag bevakade Jörgen Lennartsson match i den tolfte omgången även 2012, då Elfsborg efter ännu en seger på Borås Arena, ryckte i den allsvenska toppen och hade åtta poängs försprång på tvåan Malmö FF.

Nu är avståndet fem, tvåan den samma och Jörgen Lennartssons lag i förarsätet.

I Gamla Ullevis pressrum skakade jag hand med Elfsborgs ordförande Bo Johansson och undrade, lite obetänksamt, hur läget var. Detta sagt ungefär tio minuter efter Blåvitts seger och tabellmässiga ryck.

En stund senare, på själva presskonferensen, talade Magnus Haglund om den uteblivna straff och möjliga utvisning Elfsborg skulle haft när bollen täcktes till hörna av Jakob Ankersen och hans högerarm.

Jag frågade hur han såg på den situation, i vilken Lasse Vibe och Sebastian Holmén möttes i Elfsborgs straffområde i första halvlek, och där Holmén tycktes ta med sig bollen med armen.

Straff, konstaterade Haglund.

Därmed lät vi udda vara jämnt? Icke.

”De skulle även haft utvisning, vi bara straff”. Han har en poäng där, den gode Haglund och visst hade det fått betydelse på matchutgången.

Å andra sidan kunde alltså IFK fått straff halvvägs in i första halvlek och redan där tryckt in 1-0.

Nåväl. Det här blev, efter en match där lagen ägde var sin halvlek (IFK den första) Blåvitts nionde seger på tolv matcher. 29 poäng, fem fler än Malmö FF, Elfsborg och Norrköping där bakom.

Lasse Vibe gjorde sitt femte mål och varvar upp. Det finns, när Gustav Engvall får skrapat bort lite av den rost som fastnat på hans smarta fotbollskropp, mer att hämta. Engvall är rörligare och snabbare än Mikael Boman, som spelat på sistone.

Vad som händer mot Hammarby om knäjusterade Sören Rieks inte kan spela är sannolikt att Sebastian Eriksson (som vid avstängningen senast) tar platsen till vänster.

Vem som spelar till höger, nu när Jakob Ankersen är avstängd och Martin Smedberg-Dalence är i Sydamerika, är inte helt givet. Man kan, enligt Jörgen Lennartsson-logiken, absolut se ett lag där Lasse Vibe tar klivet ned på högermittfältet och Mikael Boman och Gustav Engvall bildar anfallspar.

På söndag vet vi.

Såg ni John Alvbåges hårfläkt efter Haitam Aleesamis tveksamma försvarsagerande vid egen kortlinje i slutet av matchen? Nästan Ravelli-klass på Alvbåge där. För ni minns väl hur Thomas Ravelli gjorde till vana att skälla ut Pontus Kåmark varje gång han inte gjorde som ”Ravvan” önskade?

Mattias Bjärsmyr stod för assisten till målet. En bra assist, ett viktigt ingripande. Inför ögonen på bland annat förbundskapten Erik Hamrén. Hamrén skall vilken stund som helst ta ut ytterligare en mittback till EM-kvalmatchen mot Montenegro.

Jag skulle i alla fall ha valt Bjärsmyr framför Sebastian Holmén. Men nu är det ju inte jag som är förbundskapten.

Jakob Ankersens bror Peter, inte heller han med i den danska landslagstruppen numer, gav Jakob en trea på en femgradig skala. Kan faktiskt hålla med honom.

Jon Jönsson åkte ut efter att ha armbågat Gustav Svensson. Såg ut att göra ont. Ett riktigt domslut, i vilket fall som helst.

Förmedlaren Fredrik Risp hade klasvis av turkiska klubbar på plats denna afton. Misstänker därför att Emil Salomonsson snart spelar för typ Besiktas. Och varför inte. Särskilt nu som han inte ens släpper U21-stjärnan Arber Zeneli förbi sig.

3 kommentarer om “Lennartssons nya guldryck

  1. Vi kanske skall sluta att tala om guldryck tills matcherna på bortaplan mot Malmö, Djurgården, Elfsborg och AIK har spelats?

  2. Varför kan journalister och övriga inte fatta att efter avbrott i matchen som t.ex. vid straffspark kan ingen förutse kommande händelser.

Kommenteringen är stängd.