Det har hänt en del sedan sist. Pontus Wernbloom har sträckt ljumsken, Jonas Lundén och Tomas Andersson enats i samförstånd, IFK Göteborgs marknadschef Andrej Häggblad offentliggjort att han slutar efter elva år på tjänsten och IFK Göteborgs försäljningschef Jonas Henriksson berättat samma sak, fast efter endast ett drygt år.
Jag har säkert missat något, som att tacktalen på Fotbollsgalan ersatts av intervjuer och att IFK Göteborgs cupvinnande trupp aldrig fick äran att äntra scenen i Globen, men det lämnar vi därhän.
Om vi tar det närmaste först fick jag oväntat stöd för min tidigare teori om tre centrala mittfältare mot Danmark och att spelarna i tur och ordning bör vara Kim Källström, Oscar Lewicki och Oscar Hiljemark. Att det, nu när varken Pontus Wernbloom eller Albin Ekdal kan spela på lördag, är den bästa lösningen i första EM-playoffet.
Av alternativen, Gustav Svensson och Abdulrahman Khalili, är Khalili i första hand uttagen som yttermittfältare och Svensson bakom både Källström och Lewicki i Erik Hamréns nuvarande ranking.
Dock är känslan, efter Svenssons fina säsong i IFK Göteborg, att han skulle klara ett defensivt uppdrag i internationellt uppskruvat tempo i paritet med Lewicki.
Däremot är jag noga med att vidhålla att jag verkligen vill ha in Oscar Hiljemark i det här landslaget. Nu är han på plats, tillfället har av olika skäl uppenbarat sig och framtiden hamnat i Hamréns knä snabbare än någon kunnat ana för bara en månad sedan.
Då vägrade Palermo, Hiljemarks italienska arbetsgivare, att släppa svensken efter sent återbud från Emil Forsberg.
Nu finns chansen att sommarens succépar i U21-EM, Lewicki och Hiljemark, blir blågul ryggrad även i A-landslaget, redan i avgörandets stund.
Jag tycker att tiden är mogen – och att rutinerade Källströms närvaro på planen skulle ge duon en extra, trygghetsskapande dimension.
***
Att Jonas Lundén lämnar uppdraget som klubb- och sportchef är en dyster nyhet från Gaisgården eftersom tanken inte är att ersätta honom med en heltid. Att Lundén, sedan länge förankrad i Göteborgsregionen, nu går vidare är dock ingen större skräll.
Resultaten för Gais i superettan både två senaste säsongerna är under förväntan och delvis följden av en extrem skadebild och hög spelaromsättningen. De invärvade har i flera fall heller inte hållit utlovad kvalitet, varför tränarna – både Thomas Askebrand och P-O Ljung, tappat tråden. Jonas Lundén gick på rekordtid från spelare till akademiarbetare, till sportchef till klubbchef – och slutligen även marknadsansvarig. Delvis för att Gais under samma period krympt organisationen (Mats Persson, Leif Gjulem och Mathias Ekberg) och nu står inför ytterligare utmaningar.
Jag är inte säker på hur det kommer gå, men vet med säkerhet att nuvarande ordföranden Tomas Andersson gjort sig än mer oumbärlig med denna förändring.
***
Att två personer i IFK Göteborgs ledningsgrupp slutar samtidigt får förstås konsekvenser, dock inte nödvändigtvis i första hand negativa. Att man lämnar ett uppdrag redan efter ett drygt år betyder antingen att man har gjort ett alldeles ypperligt jobb eller upptäckt att det här inte var vad man förväntade sig. Jag har svårt att bedöma Jonas Henrikssons insatser som försäljningschef för IFK Göteborg, men jag minns att jag blev en smula förvånad när han fick uppdraget. Jonas är en otroligt energisk och målinriktad person och jag har alltid uppskattad kontakterna med honom, men uppdraget som försäljningschef i en av Sveriges största klubbar är en utmaning större än de flesta.
Som jag uppfattat saken har Jonas ändå bidragit till att öka volymen på Blåvitts företagsmarknad, där stjärnpartnern ligger på klubbdirektörsnivå och inte räknas in i försäljningsavdelningens budget.
Vem som kommer in i stället blir avgörande för om IFK skall ha en chans att fortsätta utmana Malmö FF, AIK och Elfsborg i toppen av den svenska fotbollen.
Andrej Häggblad har sedan 2005 kört sina idéer till vägs ände och, som jag uppfattat det, lyhört fört det blåvita varumärket så långt han kunnat. Som på alla stolar är det mellan varven rimligt med förändringar, så även här. Att detta sker nu är sannolikt bra både för Andrej Häggblad och IFK Göteborgs marknadsavdelning.
Extrem skadebild GAIS 2015? Känner inte igen detta.
MVH
Crister Swenson Läkare GAIS
Det har framförts som skäl till de många värvningarna. Möjligen felaktigt?
Du tycker inte sådan information borde kontrolleras innan den går ut till läsarna? Att du sedan beskriver skadebilden som extrem får mig att lyfta på ögonbrynen ännu mer.
Är det inte lika bra att du lägger ner den här bloggen?
GP har ju redan en initierad Blåvitt-blogg och du följer ju inte de andra lagen i Göteborg såpass aktivt att du har något intressant att förmedla.
Jag kör på. Men du har rätt, det har varit mycket (och mer) Blåvitt i år. Just nu landslaget fram till onsdag.
Vissa Klubbar finns ju inget att saga om, förutom att rapportera om elände. Rapporteringen måste stå i relation till intresset.
Klubbar med i stort sett utplånat supporterunderlag finns inte anledning att rapportera speciellt mycket om.