Blåvitts driftsminus på tre år: 75 miljoner

IFK Göteborgs egna kapital ökar alltså till 16 miljoner kronor (och inte drygt 15 som jag skrev i går). Resultatet (+ 2,5 miljoner kronor) påverkas i stor utsträckning av försäljningen av Kamratgården för 13 miljoner kronor.

Utan den hade resultatet varit minus 10,6 miljoner kronor och det egna kapitalet nere på cirka tre miljoner kronor.

Vid en snabb genomläsning av den bokslutskommuniké IFK Göteborg redovisat på sin webbplats under onsdagen fastnar jag för några saker, mer eller mindre dolda bland siffror och ord.

Medlemsavgiften föreslås höjas från 350 till 500 kronor. Det är en höjning med 43 procent och blir därmed dubbelt så hög som medlemsavgiften för Göteborgs andra allsvenska fotbollsförening på herrsidan, BK Häcken. De tar 250 kronor om året. Förklaringen är att alla måste/bör/skall dra sitt strå till stacken för att nå det övergripande målet om balans i ekonomin. Utan att föregå årsmötet kan jag tänka mig att det bland medlemmar finns olika uppfattningar om nivån på den nya tänkta medlemsavgiften i IFK Göteborg.

Sedan reagerar jag på det ekonomiska resultatet för akademin, som backar med 700 000 kronor till nio miljoner kronor.

Nu har jag inte tillgång till den exakta fördelningen mellan intäkter och kostnader, men själva resultatet – det som står på sista raden – är det sämsta någonsin.

Det är först från 2011 och framåt som akademin ens har omsatt mer än årets minusresultat.

Till detta kommer vi säkert återkomma och jag skulle gissa att resultatet till viss del är kopplat till den ökade hyreskostnad flytten till Prioritet Serneke Arena har inneburit.

I arbetet med budgeten inför 2016 anges förändrad ledarorganisation som ett skäl till en förbättrad ekonomi. Under hösten slutade försäljningschefen Jonas Henriksson och marknadschefen Andrej Häggblad. Henriksson har ersatts av en säljledare på konsultbasis medan Häggblads uppgifter placerats ut på befintlig personal. Klubbdirektörstjänsten finns kvar och skall rekryteras under våren. Undrar i sammanhanget verkligen om Henrikssons lön vs Andreas Ottermarks arvode är fog för sådan optimism.

Tittar man på själva driften verkar resultatet backa mer än de 26,6 miljoner som var det gamla ”klubbrekordet” och härstammar från 2014. Lägger man samman resultat (2,5 miljoner), transfernetto (20,8) och försäljningen av Kamratgården (13 miljoner) hamnar driftsminuset på över 30 miljoner, en på alla vis alarmerande notering.

Det innebär också att IFK Göteborg på tre år redovisat ett driftsminus på cirka 75 miljoner kronor, något som i förlängningen rimligtvis bör innebära en ordentlig genomlysning av kostnadsmassan, vilket innefattar allt från kanslipersonal till spelartrupp.

Notabelt är att spelarförsäljningar inte får räknas in i driftresultat och heller inte är något många föreningar budgeterar med.

2013 var driftresultatet för IFK Göteborg minus 18,1 miljoner.

Totalsumman, minus cirka 75 miljoner på tre år, är mest i allsvenskan  i viss konkurrens av Djurgårdens IF.

Positivt för IFK är att merchandise-försäljningen ökar och första gången redovisar ett synligt (en miljon kronor) överskott.

Här bör rimligtvis finnas mer att hämta i framtiden.

Och att fotbollen levererar.

Cuptitel, SM-silver och U19-guld 2015.

4 kommentarer om “Blåvitts driftsminus på tre år: 75 miljoner

  1. Försäljning av Kamratgården? När skall någon ifrågasätta om den inte strider mot stadgarna? Inte direkt i Blåvitts stadgar, men i dessa hänvisas till andra regler som kräver medlemmarnas godkännande av fast egendom, eller?

  2. Sturelsen för ifk senaste åren har totalt misskött sitt styrelsearbete.
    Katastrofalt uselt.
    Hur kunde årsmötena acceptera?
    Och ge dom ansvarsfrihet?

      1. Det togs väl aldrig upp? Mer än som ”kan mötet ge den sittande styrelsen ansvarsfrihet?”.

Kommenteringen är stängd.