En bra början, bara resten kvar

Jag minns hur jag på plats på Estadio do Dragao i Porto för tolv år sedan imponerades av José Mourinhos portugisiska totalfotboll när klubben säkrade sin 20:e ligatitel och senare det året vann Champions League. Och ja, jag minns hans uppfattade arogans.

Engelska Chelsea, som bara månader tidigare fått en ny ägare i ryske oljemiljardären Roman Abramovitj, gjorde en liknande analys. Resten är historia.

Portugisen Mourinho har som ingen annan vunnit ligan med Real Madrid i Spanien, med Chelsea i England, med Inter i Italien och med Porto i Portugal.

I en utsatt bransch med stenhård konkurrens ingår även motgångar. José Mourinho har haft sin beskärda del, nu senast misslyckandet i Chelsea, en av Manchester Uniteds absoluta huvudkonkurrenter.

Som spelare finns ett antal omöjliga övergångar, mellan Glasgow Rangers och Celtic i Skottland, mellan Arsenal och Tottenham i England och mellan Barcelona och Real Madrid i Spanien.

Att José Mourinho, som länge varit hatad av supportrarna i Manchester United, nu hamnar just där är egentligen en omöjlig övergång.

Att den ännu inte fått den bilden säger en del om Manchester Uniteds prekära läge.

Trots en nyvunnen FA-cuptitel, trots god ekonomi och spenderbyxorna på har United sedan Sir Alex Ferguson lämnade managerrollen inte lyft.

För ”världens populäraste klubb” finns inget annat än titlar och spel i Champions League. Tre år på raken utanför Champions League är … inte okej. Och senaste Premier League-titeln är tre år gammal.

Kanske är det fiktiva vakuumet efter Ferguson nu borta, kanske behövdes tre managers (Moyes, Giggs och van Gaal) för att rensa bordet och skapa manövreringsutrymme på riktigt?

José Mourinho och Zlatan Ibrahimovic arbetade tillsammans i Inter säsongen 2008, det är åtta år sedan, men kärleken har inte rostat.

Därför känns det högst rimligt att det är just dessa två VINNARE som skall utföra uppdraget att göra Manchester United till värdens BÄSTA fotbollslag igen.

Om Mourinho är rätt man för uppdraget? Tveklöst. Om han kommer lyckas? Det återstår att se.

Apropå Estadio do Dragao. Det var på den arena Zlatan Ibrahimovic bara veckor efter ovan beskriva titelvinst klackade in 1-1 mot Italien i EM 2004. Time flies!

2004 bestod för övrigt Porto av sköna karaktärer som Deco, Maniche, Costinha och Ricardo Carvalho. Vilken fotboll de spelade!

Kommentarer om “En bra början, bara resten kvar

  1. Nu glömde du rivaliteten mellan United och City i fotbollsstaden Manchester. Röd eller Blå…
    Och den personliga rivaliteten mellan José Mourinho och Pep Guardiola. När Pep blev klar för City blev United oemotståndligt för José. Och Zlatan, som också har ett horn i sidan till Guardiola.

    Vilken maktkamp, vilka duster vi har att se fram emot i Manchester! City och United ska visst mötas i en träningsmatch någonstans i Asien redan nu i sommar…

    Personligen hoppas jag dock att Zlatan fortsätter att överraska, blåser både Pep och José på konfekten, och istället kritar på för Tottenham.
    C’mon U Spurs!!!

Kommenteringen är stängd.