Första intervjun med Alf Westerberg

Alf Westerberg tar över tränaruppdraget i IFK Göteborg resten av säsongen.

– I sig naturligtvis ett stort och bra uppdrag. Det finns mycket som jag trivs med och är bra i den här föreningen. Många bra människor. Sedan är det klart som fan att det också är väldigt kluvet det här.

– Vi har jobbat tajt och väldigt nära varandra som man gör. Det känns kymigt också. Jag vet att det är jäkligt tufft för både Jörgen och Magnus. Jag har varit med om detta också och vet hur det är. Då får man naturligtvis en kluvenhet i detta. Jag fick frågan. Jag är här. Jag är kvar här. Då är det också ett ansvarstagande att köra på.

Hur och när fick du frågan?

– Efter att styrelsen hade bestämt sig i går så fick jag frågan. Jag hade ett ganska långt möte med Mats (Gren, sportchef) där vi gick igenom saker och ting och förutsättningar. Ett väldigt intensivt arbete. Vi måste fylla igen några luckor i bemanningen och få det att funka. Ett intensivt dygn och ett arbete som inte är helt klart än.

Hur blir ledarteamet?

– Sven (Andersson, målvaktstränare), jag och Calle (Persson, fystränare) och Roland (Kaldéus, sjukgymnast) är i alla fall på träningen i morgon. Så får vi se om det blir någon mer. Fredrik (Larsson, sjukgymnast) har några dagar ledigt.

Vill du som tidigare ha två assisterande?

– Det är inte säkert att vi landar precis så. Det beror på vilka personer som kan vara aktuella.

– Jag kommer definitivt ha Olle Sultan väldigt nära detta. Tanken är att han kommer få ett ännu större ansvar med sitt analysarbete.

Niclas Alexandersson är ett namn som har dykt upp?

– Jag tänker inte så mycket kring några namn alls än så länge. Jo, det gör jag, men inga som jag kommer kommentera.

Tränarkarriären inleddes i Färjestaden på Öland på 80-talet och har fortsatt via olika uppdrag i Kalmar FF, Nybro, Trelleborgs FF och Malmö FF.

– Jag var i Malmö under en femårsperiod men bara huvudansvarig i en enda match. Mot Blåvitt 2007. Sören Åkeby var avstängd. Blåvitt vann med 2-0 trots att vi skulle haft två straffar. I TFF var jag assisterande under Tom Prahl i fyra år och huvudansvarig sista året.

Som steg fyra-utbildare på Svenska Fotbollförbundet har han bland annat haft Mikael Stahre, Magnus Haglund och Peter Wettergren som elever.

– Kul att få dem som kolleger nu.

Hur känns det att ta ett huvudtränaruppdrag?

– Det känns ju bra i den meningen att det är ett ansvar. En ledningsroll som man kan sakna när man inte har den. Vi är så funtade att man lockas av detta. Det är lite som att lära sig cykla. Samtidigt ökar trycket högst markant. Jag är nu den som står till svars.

Hur ser du på längden?

– Så här långt handlar det om att fullfölja det här uppdraget. Året ut. Jag kan säga att jag trivs i IFK Göteborg rent generellt. Å ena sidan vill man ha långsiktighet, men just nu, med tanke på var vi är, känns det bra att det här är gripbart. Det är ett ganska kort uppdrag. Vi är mitt inne i något som skall fullföljas. Det känns bra ur den synvinkeln.

Hur kommer det märkas att du är huvudansvarig och inte Jörgen?

– Det är kanske ett konstigt svar, men det kommer nog inte märkas så mycket. Vi är mitt inne i brinnande seriespel. Vi har ett lag som spelar på ett visst sätt. Det finns inte utrymme att uppfinna hjulet inför Örebro på söndag. Det handlar om att samla ihop ett lag som är lite tilltufsat. Back to basic. Stabilare prestaioner. Vi har ett bra lag. Vi har kapacitet. Vi har visat det periodvis. Framför allt på bortaplan. Vi måste hitta ett jämnare agerande helt enkelt.

Vad är huvudförklaringarna till att ni inte har fler poäng?

– Tabeller ljuger inte. Jag måste säga att även om jag sitter kvar har jag min del av ansvaret, för att det här inte har lyckats så bra som vi har hoppats och tänkt. Sedan är det svårt att sätta fingret på att vi har haft så pass ojämna prestationer. Vi har kört fast i hemmaspelet en del. Det är komplext att försöka förklara. Ibland kan det handla om en bristande ödmjukhet inför uppdraget. Man kan ha felaktig föreställning om uppgiften. Det är många faktorer. Vi måste återvinna vår självkänsla.

Var det självklart att tacka ja?

– Jag kan inte inte säga att det var självklart. Man får givetvis fundera intensivt. Det kräver sin eftertanke. Var man är någonstans. Den lojalitetsproblematik som uppstår. Vi har jobbat så nära varandra. Skulden hamnar på två kollegor. Det är en komplicerad situation. Efter lite resonemang och funderande ser jag det som det mest rimliga att ta uppgiften. Det handlar om att ta ansvar.

Vilka konsulterade du?

– Framför allt den närmste krets man har. Det är viktigast. Det är utsatta positioner det här. Det måste kännas att man är trygg i sitt eget.

Pratade du med Jörgen och Magnus innan du bestämde dig?

– Nej.

Har du pratat med dem efteråt?

– Nej, inte det heller.

Vad gör du med den truppen du har?

– Vi har de spelare vi har. Just nu är vi någon position kort. Jag tror inte att ni kommer se några väldiga omkastningar i det här till på söndag.

Har du pratat med spelare?

– Nej, jag har inte pratat med några ännu.

Hur har dagen sett ut?

– Jag har ägnat dagen allra mest åt att sätta ihop den ledarstab som skall jobba här. Möten och telefonarbete.

Vilken spelare in är nummer ett?

– När Mads Albaek är borta har vi en ganska tunn besättning numerärt i de centrala koncentrationerna. Så det framför allt.

Vad är ett rimligt mål med hösten?

– Att vi lyfter och får jämnare och bättre prestaionter. Att vi kliver upp flera pinnhål i tabellen, det hoppas jag verkligen.

Till sist, var du förvånad av att få frågan?

– Både ja och nej. Jag hade inte föreställt mig att vi skulle hamna i den här situationen. Ur den synvinkeln kan man känna någon slags förvåning att vi befinner oss i den här situationen. Samtidigt fanns jag i organisationen.

 

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterEmail this to someone