Torsdag morgon, molande värk på 28 ställen i munnen.
Inte så att jourtandläkare måste kopplas in, men tillräckligt för att irritera. Det var i och för sig inte oväntat efter att ha provat 223 mousserande viner och champagner på två dagar. 148 i tisdags, vilket är Systemets hela ordinarie sortiment, samt ytterligare 75 i beställningssortimentet under onsdagen. Och denna dag väntar 60 nyheter till, som släpps i november och december. Allt för er skull, o vördade läsare.
Okej, jag hör er: ”Prinse(ssa)n på ärten koketterar med sin smärta”.
Visst, på en lidandets jobbskala utslagen över ett år är det antagligen relativt osynd om en avlönad vinprovare, även om hela käften smakar batterisyra just nu och ett par dagar ytterligare framöver. Det är väl bara att bokstavligt talat bita ihop och komma igen. Men tro inte att just denna lätt bisarra champagnegalopp, där vi gurglar och spottar över 200 syra/sockerpaket, är en drömresa.
Slår på tv:n i hotellrummet där morgonsoffan har hunnit till sporten som återigen vevar Undret i Berlin och därefter hockey med HV 71 mot Färjestad. Reportern förklarar att Johan Davidsson nu är historisk. Han noterades för karriärens 378:e assist, mer än någon annan gjort i elitserien.
Inser att jag inte inser hur stort detta är, men försöker ändå föreställa mig ett slags Hall of Fame-galleri där porträtten av historiska personer hänger på rad: Jesus, Jeanne d’Arc, Leonardo da Vinci, Beethoven, Marie Curie, Johan Davidsson…
Apropå gaddar, sveda och värk: Slukar en kvällstidning till frukost. Den har gjort en ambitiös granskning av kriminella gäng med utpressning som affärsidé. Bland annat Bandidosledarna som dömdes för att ha trakasserat krögarparet Garakoei på Hisingen. ”Expressen har förgäves sökt Mehdi Seyyed på Kumlaanstaltens säkerhetsavdelning” skriver tidningen, vilket inte känns alldeles bekvämt. Har man verkligen letat överallt? Ett tips jag såg i en film: Om Seyyed har en stor affisch med Racquel Welsh på väggen i sin cell, kan det kanske vara idé att kolla om det finns en tunnel bakom.
Nåväl, det var en utvikning. Till väsentligheterna!
Systembolagets försäljning av vin från den omfattande skattkammare som kallas Beställningssortimentet ökar stadigt. Siffror som den pigga nyhetssajten om vin – wownews.se – publicerar, berättar att andelen sålda produkter från BS har fördubblats på fem år.
Från 0,29 procent till 0,67 procent.
Ja, siffrorna låter kanske löjligt låga (hela resonemanget förs i samma härad som när Systembolaget i politisk ambition försöker övertyga oss om att ”svenska folkets intresse för alkoholfria drycker ökar”, därför att försäljningen av vatten på Bolaget ökat från nästan ingenting till några liter mer än nästan ingenting), men jag har en känsla av att nästa mätning av BS-sortimentet kommer att visa what we in Sweden call ”en explosionsartad ökning”.
Det är inte ens ett år sedan vi vinskribenter började med regelbundna provningar av beställningsvarorna – vi konstaterar nu varje gång att här finns massor av fynd att göra för alla som prioriterar riktigt goda viner i hushållsbudgeten. Och ni som läser våra tips… ja, varför skulle ni göra det, om ni inte tänkte följa dem? Framför allt inte sedan Systembolaget gjort det så mycket enklare att klickköpa via nätet.
Så av 75 mousserande BS-viner och dito champagner vill jag gärna tipsa om de här – och vi börjar med två mousserande:
Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Brut Extra
119 kr / Bourgogne / 77643
Kanske den bästa crémant de Bourgogne jag smakat. Åtminstone det mest prisvärda. Mineraliskt, kalkigt, kritigt. Mycket bättre köp än en standardiserad, hårdpressad (såväl druv- som prismässigt) champagne från stort hus.
Fox Creek Vixen
169 kr / MacLaren Vale, Australien / 77576
Fullständigt vansinnigt vin, men kul. Antagligen helt oanvändbart till all mat utom möjligen grillad krokodilstjärt. Ja, det är alltså ett rött, ganska dyrt, mousserande vin, med lite tanniner, mycket sötma, riktigt udda. Men det smakar faktiskt rätt gott. När man ska dricka det? När Crocodile Dundee och Sue kommer på oväntat besök. Låt Mick tranchera köttet.
ChampagneHuset Jubileumsmix 2002
2002 kr / 6 flaskor av årgång 2002 / Champagne / 75199
Namnet må vara lika småtöntigt som innehållet i lådan är jättegott.
Det udda importföretaget Champagne-Huset firar tioårsjubileum och ger ut ett sexpack för det ”symboliska” priset 2002 kronor. Det optimala hade förstås varit om samtliga sex flaskor varit från det sagolika året 2002, men då hade kanske importören Peter Wirnäs gått back på affären. Fast fyra äkta 2002:or … det är vackert så. Och mycket prisvärt. Den här lådan är den intressantaste sen Folke Pudas – och ingen dålig julklapp.
Bäst är 2002 Fresnet-Juillet Special Club Millésime Premier Cru, en härligt gräddig noll-tvåa från pinot noirbyn Verzy, men med 60% chardonnay i flaskan.
Därnäst kommer 2002 G.H Martel Blanc de Blancs “Le Mesnil”. Martel med ett l har inget med cognacen Martell att göra. Klockren Le Mesnilchardonnay (Le Mesnil är den ädlaste byn i Côte des Blancs) med toner av mjölkchoklad och syrlig apelsin.
Pertois-Moriset Blanc de Blancs Grande Réserve Grand Crú är av någon anledning årgångslös, men druvorna likafullt från 2002. Strålande gott. Även detta en Le Mesnilprodukt.
Grongnet Carpe Diem Extra Brut är också utan årgång på etiketten, men bubblet från 2006 är knivskarpt i syran, en riktig späkare för fantaster, trots att det finns ett par gram socker i buteljen. Och huset Grongnet från sydliga Étoges blir bara en allt trevligare bekantskap för varje gång jag provar dess viner.
Så har Wirnäs stoppat 1999 Quenardel & Fils Cuvée Faucomprez Millésime Grand Crú i lådan. En mogen matskumpa med tydliga champinjontoner. 80% pinot noir, 20 chardonnay. Häftig upplevelse för den som gillar stilen, tveksam för den som vill ha friskt och fräscht.
Det svagaste numret är faktiskt flaskan som är firmans flaggskepp, som bär dess namn. 2002 Cuvée Champagnehuset Millésime Premier Crú görs av Clos de la Chapelle, Wirnäs affärs partner i Villedommange (strax söder om Reims) sedan länge.
Andra förstklassiga bubblor:
En trio från det ganska lilla, men extremt kompetenta familjeföretaget Henriot i Reims.
Henriot Souverain Brut (81466) är instegsmodellen, men maffig som ett minst tre gånger så dyrt bubbel från mera berömt/stort hus. 349 kronor är ”gratis” för inbitna bubbelgrisar.
Den årgångslösa Henriot Blanc de Blancs (87341) kostar 449 och adderar än mer kraft till glaset än souverain-varianten.
Henriot Brut Rosé (81422) är bara hur mycket flytande, bärig kärlek som helst, tappad på flaska. Sopar banan med alla kända och berömda roséer. Kostar 399.
2002 Delamotte Brut Blanc de Blancs (nr 77358, 549 kr) är fantastiskt, men för ungt för konsumtion i dag.
Kooperativet Palmer & Co gör ett prestigevin man kallar Amazon de Palmer Brut, med underbara toner av rostade ekfat. 399 kronor för Amazon (82267) är som högklassig litteratur till pocketbokpris.
Vidare: sök på de små producenterna Jeeper, Thienot och Henri Giraud. Alla må vara okända, men jag går i god för att varenda bubbla därifrån är väl värd sitt pris – antingen du nöjer dig med Jeepers enklaste Grande Reserve Brut (77636) för 299 kronor – eller satsar 769 pix på en flaska Henri Giraud Code Noir (77635).
