Vi fick träffa bostadsminister Stefan Attefall (KD) mellan ett par studiebesök som han gjort i dag i Göteborg. Redan för ett år sedan talade han om att tillsätta en utredning för att stärka hyresrätten. Hur har det egentligen gått med den?
-Vi är på god väg, men den ska samordnas med en rad andra utredningar om bostadspolitiken. Jag vågar, vis av erfarenhet, inte ge ett datum men den kommer igång inom en snar framtid.
Jens i Majorna skickade en fråga om segregation. Han undrar vad regeringen tänker göra åt att så många hyresrätter ombildas till bostadsrätter och att segregeringen därmed tilltar i innerstan.
-Om det sker ombildning är det ingen som tvingas bort, det är viktigt att klargöra att man har sitt besittningsskydd.
Ska du få mindre segregation behövs mer av olika upplåtelseformer, på vissa håll behövs fler ombildningar och på andra håll att kommunen bygger till småhus och bostadsrätter i områden så att du får mer blandade upplåtelseformer. Ytterligare ett sätt är att ombilda hyresrätter till ägarlägenheter, där delar av ett huset ägs privat och ingår i en samfällighet.
När det gäller innerstäderna är en del av problemet att hyresrätten inte klarar konkurrensen med bostadsrätten. På grund av hyressättningssystemet har det helt enkelt varit fördelaktigare att sälja till bostadsrätter. Det har vi ändrat på.
Det du säger är alltså att hyrorna måste upp i centrum?
-Nja, hyrorna kanske ska vara mer differentierade. Bor jag bättre, med bättre utsikt och service kanske jag får räkna med högre hyra. Och tvärtom. Det är det som är tanken med den nya hyressättningsmodellen, att man ska ta mer hänsyn till den enskilda lägenhetens kvalitet.
Men bidrar inte detta till en ökad segergering. Människor är ju beredda att betala mer för en lägenhet i Linnéområdet?
-Du kan ju vända på kuttingen också. När jag satt i kommunala bostadsbolagets styrelse i Stockholm hade vi högre snitthyra i Rinkeby än i Stockholms innerstad. Varför det? Jo för att det var nyare hus i Rinkeby. Det här har präglat mycket av hyressättningen, produktionsåret har styrt hyerssättningen, inte vad människor har upplevt är kvalitet. Men jag tror inte på marknadshyror det skapar utslagning.
Men vad är den stora skillnaden egentligen?
-Nu sker hyressättningen under ordnade former, den sker med hjälp av hyresgästföreningen, kommunala bostadsbolag och privata värdar och man försöker värdera varje enskild lägenhet.
Alternativet är att hyresrätten försvinner i centrala lägen, att de ombildas till bostadsrätter. Jag har inget principiellt emot att människor äger sin bostad men jag tycker att det ska finnas mer variation på kvalitet, standard men också på upplåtelseformer i alla delar av staden.
Stora delar av miljonprogrammet står inför upprustning och höjda hyror. Många kommer kanske inte ha råd att bo kvar.
-Det är en utmaning eftersom det är så många lägenheter som är i den här fasen. Det är viktigt att se till att ombyggnationerna blir så kostnadseffektiva som möjligt och inte fördyras av ett onödigt regelverk och att introduktionen av hyror sker på ett mjukt sätt, att man trappar upp hyran under längre tid för de som bor kvar.
Vi ska inte heller glömma bort bostadsbidraget. För första gången sedan 1997 höjer vi bostadsbidragen för äldre, barnfamiljer och ungdomsgrupper med svag ekonomi. Bostadsbidragen ska man inte underskatta som ett instrument. Sen handlar det förstås om att människor ska ha ett arbete. Då klarar man av att betala sin hyreshöjning.
Våra läsare efterlyser fler bostäder och flera påpekar att de kommunala bostadsbolagen har gjort stora vinster. Borde det inte regleras att de bygger för en del av vinsten när det är bostadsbrist?
-Kommunen ansvarar för vilka regler som ska gälla i bostadsbolagen. Det ingår i det kommunala självstyret och det kan jag som bostadsminister inte peta i. Det jag tycker är att de ska investera i nya bostäder eftersom vi har bostadsbrist.
En sista fråga då. Någon undrade varför man inte dra av de faktiska kostnaderna när man hyr ut en del av sitt eget hus?
-Det kanske inte alla har förstått, men vi har förbättrat detta kraftigt. 2006 när alliansregeringen tillträdde var den skattefria gränsen för att hyra ut en del av sin bostad 4000 kronor. Från och med nästa år blir den 21 000. Om du lägger ihop det med ett schablonavdrag som finns i botten kan du hyra ut för 26 000 kronor utan att betala ett enda öre i skatt. Vi måste bli bättre på att nyttja befintligt bestånd. I Norge har de en annan tradition.
Men vi behöver underlätta även andra delar av andrahandsuthyrning, särskilt för ungdomar och studenter. Det behöver vi göra på alla områden, allt ifrån studentlägenheter som byggs på rekordfart med modulsystem till mer av klassiska lägenheter. Här måste alla aktörer hjälpas åt.
Min uppgift är att skapa spelregler så att det finns goda förutsättningar att bygga.
Sa Stefan Attefall och försvann med sin pressekreterare till nästa besök.
Om man har ett jobb klarar man att betala hyra???Ja det beror på hur mycket man tjänar va ??O hänvisa till bostadsbidragen?
Det var inte några raka svar alls där… Vad är det så svårt för vissa att förstå att det behövs hyresrätter?? Varför är det dyrare att producera hyresrätter än bostadsrätter? Det är orättvist och det ska vara en bra mix med större del hyresrätter för att folk idag om någonsin är mer rörliga. Vi flyttar både inom landet och utomlands. Inte ska vi behöva köpa varenda lya.