Radon – uppföljning

Efter förra inlägget om radon är ni många som har hört av er. En del är oroliga för höga halter i den egna lägenheten och att hyresvärden inte gör något åt det, andra håller på att få sitt boende sanerade men oroas då i stället av att behöva bo i byggdamm och annat under tiden som arbetet pågår.

Efter att ha begärt ut alla förelägganden om vite de senaste fem åren från miljöförvaltningens diarium har jag hittat ett fall där det uppmätts väldigt höga radonvärden men där fastighetsägaren Carl Erik Dahlberg och Sten Arne Dahlberg inte gjort något åt det.

På Distansgatan 13 i Flatås (Järnbrott 144:4) har det enligt miljöförvaltningens dokument redovisats medelvärden från cirka 370–2150 Bq/m3.

Riktvärdet är sedan 1994 200 Bq/m3. (Tidigare var det 400 Bq/m3.)

Carl Erik och Sten Arne Dahlberg företräds av Henric Gartz på Fastighetsjuristerna:

– Bröderna Dahlberg kommer att åtgärda radonet på Distansgatan utan någon hyreshöjning. Vi jobbar för fullt med detta men det finns ingen patentlösning. Vi har börjat i två testlägenheter. En lägenhet kostar ungefär 90 000 kronor att göra i ordning.

Miljöförvaltningen har ställt kravet på bröderna Dahlberg att radonvärdena i fastigheten ska vara nere under riktvärdet senast 31 december 2013, annars får de betala 150 000 kronor vardera. Enligt Henric Gartz så begär fastighetsägarna att få ytterligare två år på sig.

Som jag tidigare skrivit så är miljöförvaltningen på väg ut med en hel drös förelägganden vid vite mot ett flertal fastighetsägare som inte åtgärdat höga radonhalter.

Lars Barregård, överläkare och professor vid Sahlgrenska och Göteborgs universitet, har fått svara på ytterligare frågor om radon i hemmet.

Är det farligt att bo i lägenheten när det renoveras om det finns radon i huset? Flera läsare har hört av sig om att det dammar mycket, att de inte används fläktar och så vidare. Hur farligt är det i så fall?

– Det är inte hälsosamt att bo i lägenheten om det är blåbetong som dammar. Om det är annan renovering som pågår spelar det ingen roll ur radonsynpunkt.

 Hur lång tid tar det innan man utvecklar problem/sjukdom i samband med radon?

– Lungcancer till följd av att man andas in radon utvecklas efter en ganska lång latenstid – minst 10 år, ibland tar det 20-40 år.

 Behöver man vara orolig om man ”bara” ska bo i en lägenhet i ett par år där värdena är höga?

– Ju kortare tid man bor i en lägenhet med höga radonvärden, ju mindre är risken. Men helt ofarligt är det inte. Det är som med rökning – att vara rökare i 2 år ger bara en tiondel av lungcancerrisken jämfört med om man röker i 20 år.

Vid vilka värden ska man verkligen dra öronen åt sig?

– Vid en radonhalt kring riktvärdet – 200 Bq/m3 – är lungcancerrisken ökad med 25 procent jämfört med om man har en radonhalt på 50 Bq/m3 , som är mera typiskt  för Göteborg. Är man rökare tycker jag att man ska dra öronen åt sig redan vid halter mellan 100 och 200 Bq/m3. Men om man är icke-rökare är bakgrundsrisken så låg att en liten ökning inte spelar så stor roll.

Jag håller på att titta på ett ärende där man har mätt upp så mycket som 2150 Bq/m3.

– Det är ett mycket högt värde. Risken att få lungcancer är fyra till fem gånger högre om man bor länge i ett sådant hus jämfört med ett ”normalt” hus.

…

Ju fler man pratar med om radon desto större blir insikten om att problemet inte är helt lätt att lösa. Det är dyrt och tar tid. Men samtidigt är det fastighetsägarens ansvar att se till så det blir gjort.

Hittade förresten den här listan på gatunamn och fastighetsbeteckningar som kanske kan vara intressant för någon.

/Cecilia