Hästfolket är inte boven här

Idag var jag med i Aktuellt  och kommenterade det kontroversiella utfallet av omröstningen till Jerringpriset. Ni kan se inslaget här (29 minuter in): http://www.svtplay.se/video/11934510/aktuellt/aktuellt-17-jan-21-00?start=auto

Peder Fredricson vann alltså, vilket ingen (förutom hästfolket) väl trodde skulle kunna hända – även om jag dagen innan påpekade att just detta var ett fullt möjligt resultat av omröstningen.

Det framställs i inslaget som att jag är väldigt missnöjd med att Fredricson vann, som om jag inte unnar ridsporten detta, men det är ganska långt ifrån sanningen.

Vad jag sa  i intervjun, vilket alltså klipptes bort, är att jag är glad för Fredricsons skull och oerhört imponerad av hästfolkets engagemang. De står upp för sin idrott och lyfter fram sina hjältar – vilken idrott skulle inte vilja ha så hängivna och lojala fans?

Jag sa också att deras föredömliga engagemang förmodligen grundar sig, i alla fall delvis, i att de känt sig förbisedda av sportetablissemanget i övrigt. Vilket jag absolut har förståelse för. Det är ju alltjämt så att de flesta sportreportrar är snubbar som vuxit upp med att spela fotboll och hockey, medan ridsporten som bekant är mer kvinnodominerad.

Alltså: Ridsporten förtjänar all credd.

Däremot, och detta har varit min poäng hela tiden, tycker jag att det är synd att debatten efteråt mer handlar om misstänksamhet och missunnsamhet än att hylla en idrottare. Fredricson har ju nästan behövt försvara sig istället för att bara njuta av det i grunden väldigt fina priset. Så ska det väl inte vara?

Och det gäller alla idrottare som får Jerringpriset, och sedan tvingas svara på frågor om deras förbund ”mobiliserat, eller ”kuppat”. För vad ska de svara? ”Förlåt”?

”Jag vet hur hästfolk är” sa Fredricson, och därmed bekräftar han ju det som irriterar så många – att de är bäst av alla på att skapa en röststorm. Vilket i grunden naturligtvis är en styrka, inte en svaghet. De vill visa världen att ”vi finns – och vi är jävligt många”. Och de gör de helt rätt i.

Så ska de – eller han – ha skit för det? Nej, tvärtom. De ska hyllas för det. Däremot tycker jag att Radiosporten bör fundera ett varv på hur man utser en vinnare som är folkets, alltså hela folkets, mest populära. Det är ju ändå hela poängen med Jerringpriset. Och som det är nu så är jag verkligen osäker på om så är fallet. Och jag tycker om att vara säker.

I min värld vore det enda sättet att uppnår en någorlunda absolut sanning att göra en Sifo-undersökning av det. Då kan ingen ifrågasätta resultatet. Då är det som det är, folket har talat, rätt idrottare vinner – varje år.

Fredricson hade kanske vunnit ändå. Jag tror inte det, men det är inte omöjligt med tanke på hur stor ridsporten är i Sverige. Och då tror jag att han kunnat glädja sig mer åt det än vad han kan nu.

Därför vill jag ha en förändring av Jerringpriset. Inte av hästsporten – de gör ju allt rätt.

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someone

8 kommentarer om “Hästfolket är inte boven här

  1. Ok, fortsätt att rösta på ryttare varje år. Strunta i alla andra sporter. Strunta i vad andra idrottare uppnått. Det blir ju jättekul. Eller?

  2. Om alla bara röstar på ”sin sport” varje gång blir ju priset jättetråkigt.

  3. Tråkigt Eric om det som var positivt i inslaget klipptes bort, men så är det ju med media…
    Vad vi såg i inslaget var en sportreporter som sade att det inte var svenska folkets vilja, utan hästfolkets vilja att rösta fram Peder.
    Sorry, men vi är en del av svenska folket och det är nog dags att börja inse det.
    Att prata om sifo-undersökningar är något av det dummaste jag hört, jag hoppas att de har viktigare saker att syssla med än att hitta folkets kandidat inom sportens värld… Oavsett vem det är.
    I en sådan här omröstning blir inte alla nöjda, eftersom var och en håller på sin kandidat. Men det är viktigt att man kan acceptera utslaget.
    Och ärligt talat är det inte ridsporten som ska ha cred. Det är Peder som fick Jerringpriset som ska hyllas.

  4. Tror du att en sifo-undersökning skulle ge en mer ”absolut sanning”, inte bara ge en mer sanningsenlig bild av vad media väljer att bevaka?

    För mig låter förslaget om att avgöra tävlingen genom en sifo-undersökning väldigt märkligt. Förutom den ekonomiska aspekten, en sådan undersökning är inte gratis prescis, så kommer förmodligen resultatet att bli ännu mer påverkat av vad media väljer att bevaka. En sifo undersökning når folk som inte är så intresserade och insatta i sport och gissningsvis skulle dessa personer rösta på idrottsprofiler de känner igen från media, från sporter där det finns stor mediabevakning. Vid röstningssystem likt dagens finns det möjlighet för intresserade personer att lägga sin röst på otroliga prestationer i en sport som annars är väldigt osynlig i ”vanlig” media.

  5. Eftersom ridsporten är Sveriges andra största sport är det ju inte så konstigt att en så framstående ryttare får priset. Att han dessutom är en utomordentlig förebild gör ju inte saken sämre. Så låt oss göra som vi gjort om Stenson vunnit och fokusera på hans idrottsliga prestation, som faktiskt ligger i att han lyckats rida fem felfria rundor på raken i en OS tävling(!!), inte att han tog silver. Om sportjournalisterna hade satt sig in i sporten för att kunna ge en rättvis bild så hade antagligen den bilden visat på ett tydligt sätt för hela svenska folket varför Fredricsson är en mycket värdig vinnare.

  6. Det är snarare gemene man som skapat debatten. Har du sett sociala medier? Själv försvarar jag ju hästsporten i detta inlägg.

  7. Men det är ju ni som skapat debatten efteråt, som misstänkliggjort och du vill ha sifo-undersökningar. Ska vi köra sifo på melodifestivalen också? Än en gång har ni visat att vi häsfolk inte räknas, vi är inte svenska folket, vi är de där stalltjejerna som sysslar med hästar men ingen riktig sport. Ni andra, ni som kan sport och som representerar svenska folket, ni tycker vi kuppar, denna gång var det röstförfarandets och appens fel.

Kommenteringen är stängd.