Lagom hög bro gör ingen glad

Göteborgs ansikte har alltid varit vänt västerut, sa historieprofessorn Thomas Magnusson när han pratade stadsutveckling nere på posthotellet på måndagseftermiddagen.

Det är förstås hamnen han syftar på. Lika viktig i dag som för hundra år sedan när exportvarorna från de djupa skogarna i Värmland och Dalsland gick genom älven och sjövägen ut i världen. Såväl västerut som österut.

Men nu har ju merparten av hamnverksamheten för länge sedan flyttat ut från det älv- och stadsnära läget. Och trafiken från Vänern har minskat i frekvens. Transporterna till och från hamnen går mestadels på tåg eller lastbil.

Ändå är en av de frågor som under så många år hållit tillbaka Göteborgs stadsutveckling fortfarande sammankopplad med exporttraditionerna på älven.

Jag pratar förstås om seglingsbar höjd och öppningsbara klaffar. Viadukter och utrymmeskrävande dyra påfarter i bästa cityläge. Uppförsbackar i motvind för cyklister och segslitna tvister med kommunerna vid Vänern.

Höjden på nya Götaälvbron har varit en av knäckfrågorna i planeringen av det som går under namnet Centrala älvstaden. Det är fortfarande en olöst fråga.

Just nu saknas förtroende mellan parterna, sa Göteborgs nye stadsarkitekt Björn Siesjö när han kommenterade brofrågan i måndags. Parterna är stadsplanerarna i Göteborg och de kommuner och företag som är beroende av att Vänersjöfarten får flyta störningsfritt.

Cyklisten Siesjö, som vill använda centrala Göteborgs ytor mycket, mycket mer effektivt än vad som är fallet nu, vill ha många broar över älven. Låga broar, helst för cyklar.

Mycket hellre många låga än en hög. Och helst inte broar som är så där svenskt lagom höga.

Det förslag som ligger nu är en tretton meter hög Götaälvbro. Det är för lagom tycker Siesjö. Lägre än dagens 19,5 meter höga bro, men varken bra för Göteborgs stadsplanering eller för Vänersjöfarten.

Stadsarkitekten vill se sex meter brohöjd och känner sig säker på att det går att planera fram öppningar och flöden som ändå håller Vänersjöfarten fullt flytande.

Om jag hörde rätt har Björn Siesjö räknat till fem stora båtar per dygn till Vänern.

Fullt medveten om hur infekterad den här diskussionen är håller jag mig långt borta från att ta ställning – utan att själv räkna båtar och kolla med dem som har en annan uppfattning är lågbrovännerna. Det har jag inte gjort.

Men låga broar är ingen dum grej för att knyta ihop ena sidan av Göteborg med den andra. Det finns ett antal andra städer i världen som har den sortens lösningar över fina vattendrag.

Ur en stadsplanerares perspektiv är det en självklarhet.

GP gav i tidningen som kom på Valborg en glimt av hur de här förhandlingarna går till.

Kommunalrådet Johan Nyhus (S), som också är vice ordförande i Göteborgsregionen, har suttit ned med sin partikamrat Tomas Riste, regionalråd i Värmland, för att förklara betydelsen av broförbindelserna i Göteborg.

Taktiken tycks vara att förhindra att trettonmetersbron överklagas, samtidigt som Göteborg får med sig de andra intressenterna på den nygamla idén om en tio meter hög cykelbro som ett komplement. (Det är inte samma cykelbro som fick tummen ned i Högsta domstolen, det här är ett annat smidigare läge.)

Då blir det inte lika utrymmeskrävande trafiksnurror för att få upp cyklisterna på den stora bron.

Men det låter väl så där lagom offensivt, skulle man kunna säga. Karlstad har fortfarande tummen i ögat på Göteborg. Vi styr inte våra egna brohöjder.

Det är mycket som hänger på att älvbron kommer på plats, i varje fall ritas in i slutlig utformning på planeringskartorna.

Det avgör bland annat hur de intressanta och vidsträckta ytorna från Polhemsplatsen, runt Centralstationen, mot Nordstan, bort över NE-platsen och hela vägen över terminalområdet ner mot älven kan användas.

Det blir ett av de stora utvecklingsprojekten i Göteborg framöver.

13 kommentarer om “Lagom hög bro gör ingen glad

  1. Borde inte Vänertrafiken genom Göteborg drabbas av trängselavgift fr.o.m. 1/1 -13? Då skulle Vänertrafiken vara med och medfinansiera infrastruktur i västsvenska paketet istället för att motsätta sig detsamma.

  2. Håller med Börjesson, våga tänk lite längre ni som tycker Karlstad bestämmer o Vänersjöfarten skall lägga ned. Båt är klart billigare, och med kommande el o biogasbåtar lär de t.o.m kunna bli mer miljövänliga. Att då helt såga av den möjligheten vore synd.

    Sedan är insjöfart tyvärr något som är svårt att bli rik på, och frågan är om vi har så många som kan klara av o starta upp det och tjäna nog på det. Men när landsväg kommer kosta mer, och allt inte kan gå på järnväg så…. Vänertrafiken förr var ju riktigt stor.

    Tror däremot som många andra, att man borde kunna göra lägre men öppningsbara broar. ”Grön led” ifrån 70-talet kanske, men på vatten istället för bilväg?

  3. Om nu Exxon Valdez nödvändigtvis måste upp i Vänern så varför inte bygga en g&c-tunnel? Finns i London, funkar bra. De behöver ju inte vara så breda och stora som en biltunnel, så det blir billigare.

  4. En 20 meters bro för kollektiv trafiken och
    under samma bro en gång och cykelbana, 2-3 meter ovan vattnet, tycker jag skulle vara en lösning.

  5. Muddra lite i Nordre älv så kan båtarna ta den vägen. Seglingsfri höjd på 12,5 meter, förutom bron vid gamla E6 som dock kan öppnas utan att störa för mycket. Sen kan Sveriges näst största stad utvecklas vidare enligt eget huvud. Skulle det bli svårt med de allra största båtarna så kanske även Göteborg kan tåla någon broöppning per dygn i framtiden.

  6. Visst vore det trevligt med låga broar över älven. men samtidigt så vill vi ha en levande älv med båtar både med o utan mast. Nu har det ju planerats båtplatser upp t.o.m. Lindholmen samt att vi har gästhamn inne vid Lilla Bommen. Att lägga ett gäng låga broar över älven väster om Göta Älvbron skulle stänga ute segelbåtarna och bara förstärka motorbåtsklientelet

    Alternativ till broar är Linbana. Där kan man ta med både cykel o rullstol o rullator. Det finns lösningar som kan transportera 3000 pers/timme. Seglingshöjden kan bibehållas. Kostnad för linbana Rosenlund – Lindholmen ca 30-35 MSEK. Linbana är tyst och miljövänligt. Man kan även bygga linbanor runt i staden om man vill. Tyvärr så vill Göteborgs ledning ej se på andra lösningar än broar och järnvägstunnel.

  7. Märkligt att Vänertrafiken anses som mer viktig än infrastrukturen för alla de hundratusentals göteborgare som dagligen skulle vara betjänta av en smidig bro över älven. Det lär ju vara långt ifrån hundratusen som kommer att cykla, men ändå. Alla andra städer har ju låga smidiga broar över sina vattendrag. Det är bara i Göteborg som detta är ett oöverstigligt problem.

    Sedan att man käbblar om dessa broar, när de är ÖPPNINGSBARA, det är en stor gåta! Fartygen från Vänern får väl vänta någon timma i värsta fall. Kan inte vara hela världen. Göteborg skulle kunna ha tio stycken lågbroar – som är såpass höga att Älvsnabben kan köra under – under förutsättning att man kan öppna dem. Så, vad är problemet?

    Det värsta var ju när man underkände gång- och cykelbron i Miljööverdomstolen för några år sedan, med motiveringen att bron skulle hindra sjöfarten från Vänern… Hallå! Bron skulle ju gå att ÖPPNA för jisse namn!

  8. Absurt att Gbg gör det här till ett problem över huvud taget. Det visar endast på den velighet och brist på handlingsförmåga som utmärker den politiska majoriteten. Den mkt blygsamma vänersjöfarten får anpassa sig till det antal broar, och höjden på dem, som staden anser sig behöva. Dessutom finns det redan en lågbro och den ska så vitt jag vet vara kvar även i framtiden, där kommer snarare bli svårare för fartygen att passera då tågtrafiken över den kommer att öka. Stadsarkitekten har helt rätt då han kräver lågbroar och pekar på det överdimensionerade trafiksystem som behövs för att försörja högre broar. Det är definitivt dags att Gbgs politiker visar att de menar allvar med att staden ska utvecklas enligt den fastställda översiktsplanen. Men då krävs förstås ryggrad och inte endast en korv med mos utanför någon nyinvigd korvkiosk.
    Märkligt är också att det i debatten om broar ofta dyker upp en idé om att bygga tunnlar för cyklister och gående medan bilar och spårvagnar ska gå på en (hög) bro. Hur många är sugna på att gå eller cykla genom en lång tunnel?

  9. Vad händer med förslaget om att på landbacken på hisingsidan bygga en kanal för sjöfarten. Under den nya kanalen kan man bygga en eller flera kortare tunnlar. Över dagens älv kan låga broar byggas. Ringön blir en riktig Ö med många landförbindelser.

  10. Jag förstår inte riktigt varför båttrafiken ut från Göta Älv skulle vara så mycket annorlunda att hantera än den ut från Mälaren i Södertälje. Utan att ha sett några siffror på det tror jag att mängden fartyg är lika, och utloppet i Södertälje regleras som bekant med en sluss. Vilket ger konstanta broöppningar och slussningar. Det klarar sjötrafiken av där, varför skulle den inte klara detsamma även på Västkusten? Bortskämda värmlänningar kan gott hitta något annat att gnälla på.

    Jag skulle vilja se en låg vridklaff-pontonbro som ger en cykelkörbana ca 2 meter över havet och som vrids undan vid passage av fartyg och fritidsbåtar. Mängden fritidsbåtar som skall innanför Lilla Bommen torde vara minimal. Två broöppningar i timman, komplettera med glassförsäljning så har ni en attraktion som är alldeles vansinnigt mycket mer attraktiv än idiothjulet sossarna drog upp för några år sedan.

  11. Cyklande göteborgarna är vana vid backar. Är det några backar som stör cyklingen så är det backen upp till Wavrinskys från från älven. Backen upp till Skatås. Backen från Slottskogen upp till Sahlgrenska. Backen från Bellevue upp mot Kortedala. Cykla över Götaälvbron är ingen match jämfört med de här. Så glöm cyklisterna när man diskuterar brohöjd. Det är helt andra backar som gör att människor inte cyklar i Göteborg. Fundera över det populära namnet Burmabacken.

  12. Viktigt att inte glömma bort i den här debatten är att det som byggs nu skall täcka inte bara dagens behov utan också många decennier framåt i tiden. Det är sannolikt att båttrafiken uppför älven kommer att behöva öka rejält i takt med att oljan blir allt dyrare framöver (oljekulmen) och det inte längre blir ekonomiskt att köra gods med lastbil.

    Kan man inte lägga en eller två ”rör”, alltså enkla tunnlar, för cyklar, fotgängare, rullstolsburna etc? Och så komplettera det med en rejält hög bro för bilar, spårvagnar osv, som stora delar av fartygen kan ta sig under utan öppning. Skulle det verkligen behöva bli så dyrt?

  13. Bra ide med en ny (billigare och) lägre gång- och cykel-bro som får öppnas oftare och en högre bilväg som behöver öppnas mer sällan.

Kommenteringen är stängd.