Hur kommer det att gå för El Saab? Efter många om och men blev det en affär mellan elbilsföretaget Nevs och konkursförvaltarna. Vi var några stycken som trodde att det inte skulle hända.

Men varumärkesfrågan löstes upp, rättigheterna till Phoenixplattformen sägs vara under kontroll och pengar i tillräcklig omfattning sattes in på säljarens konto.

Så då borde väl allt vara frid och fröjd? Snart sprutar det åter ut bilar från linan på Stallbacka. Eller kanske inte. Dit är det mycket långt, om det någonsin kommer att hända.

Det finns fortfarande stora frågetecken. Vi vet inte hur stor prislappen till sist blev och det återstår att se om det blir krockar med Victor Muller och Youngmans planer på att också utnyttja Phoenix.

Men de två stora frågorna att söka svar på är förstås: 1) om den numera ensamme finansiären Kai Johan Jiang (det visade ju sig att medieinvesterarna från Japan hoppade av) har möjlighet att skaffa fram kapital även för att utveckla de framtidsprodukter som hela projektet bygger på.

Och 2) vilka produkter kommer det egentligen att handla om, för vilken marknad, i vilka volymer och till vilket pris.

Magnus Valentin, ägare till reklambyrån Valentin & Byhr i Göteborg som förlorade elva miljoner i Saabkonkursen, gör en sund och befriande analys av läget i en kommentar i tidningen Resumé.

På frågan om varför han inte tror att en reklambyrå är aktuell för Saab svarar han:
”De har ingen affär i dagsläget och det kommer nog att ta flera år innan det blir relevant.”

Vi ser fram emot det med spänning. Men frågar ni mig så blir det en resa mot strömmen med stort motstånd för El Saab.

Min egen arbetsplats är nyhetsstoff den här veckan. I lördagens GP lördagsintervjuar min kollega Sylvia Hopen vår nya chefredaktör Cecilia Krönlein.

Hon tillträder i ett läge när ett 30-tal kollegor på redaktionen har sökt och beviljats företagets avgångsvederlag.

Därtill försvinner ett drygt 20-tal på andra avdelningar.

Flera av mina mest kända kollegor lämnar GP-huset om ett par veckor. Många bra arbetskamrater söker lyckan på annat håll. Det är vemodigt för oss alla.

Nu kan man få intrycket av att vi som är kvar jobbar i en krisbransch på ett krisföretag. Det är en överdriven bild. GP är ett lönsamt företag ägt av en lönsam mediekoncern. Det sägs att vi aldrig förr har nått så många läsare som vi gör nu.

Men förändringstrycket är stort genom den snabba utvecklingen av de digitala kanalerna. Det är något som skapar stora möjligheter både för journalistiken och för affärerna.

Men den stora utmaningen är den samma i hela medievärlden, oavsett stad och land: hur skall intäkterna komma när gratiskulturen är så stark och reklaminvesteringarna tar nya vägar?

Det där kräver stor innovationsförmåga hos medieföretagen framöver. Konsten blir att kombinera mycket större affärsmässig kreativitet än vi sett hittills, med journalistisk integritet och innehåll som är värt att betala för.

Det kommer att kräva redaktioner och marknadsavdelningar med spetskompetens och resurser att satsa rejält på rätt saker.

Tiden där vi prövar oss fram är förbi för länge sedan. Nu gäller det att göra rätt, se affären i allt det nya och våga tro på det vi gör.

En stor tidning är ett kunskapsföretag. Breddkompetens av hög kvalitet har vi massor av. Men vågar vi lämna utrymme för spetskompetens?

Och har vi förstått vad som krävs av oss för att ge smarta, välutbildade läsare i en storstad innehåll och funktioner som de verkligen värdesätter?

Svaret lämnas inte här. Det kan bara komma från våra kunder. Gör vi bra saker för våra läsare kommer belöningen i form av bra affärer.

Häftig mix av dröm och verkliget

I söndagstidningen berättar jag om VIADUKTEN och drömmarna om att börja bygga kontor, hotell, bostäder och butiker i höga hus runt Göteborgs centralstation.

Det är en vision som det statliga fastighetsbolaget Jernhusen driver. När den omdiskuterade Västlänken, eller VÄRSTLÄNKEN, som vi på GP har döpt om den till, planeras ser fastighetsbranschen hur markvärdet runt Centralen stiger.

Det är inte kommunens planer. Skisserna över hus och nya gatustråk är ett debattinlägg från aktörer som har stora kapitalintressen att skydda eller utveckla. Men det är något som har kokat under lång tid. Många samtal har förts i informella sammanhang.

I våras presenterades planerna på ett fullsatt seminarium på posthotellet. I publiken fanns både politiker och stadsarkitekten.

Därför tycker vi att det är motiverat att titta närmare på visionen och grafiskt försöka visa hur det är tänkt. Kanske dröjer det många år, troligen blir slutresultatet helt annorlunda och alldeles säkert kommer någon att tjäna mycket pengar i det här området.

För människor som bor i Göteborg är det viktigt att tidigt vara informerad om planer som kommer att förändra staden i grunden.

En annan insikt, efter att ha trängt in i visionerna för denna del av centrala Göteborg, är att det är skrämmande hur stora ödsliga områden som ligger här. Ett av Nordens mest intressanta utvecklingsområden ligger och väntar på att bli bebyggt. Med bostäder, till exempel.

Titta på vår flygbild i söndagstidningen. Så förstår du vad jag menar.

Ta också en extra titt på bilden på andra uppslaget, som Bengt Kjellin har skapat med hjälp av arkitektfirman Liljewall.

Det är en häftig blandning av verklighet och skissartad dröm.

Volvo når sitt syfte med reklamen

I torsdags var det internationell presskonferens i Torslanda. AB Volvos koncernchef Olof Persson mötte journalister från olika delar av världen för att visa upp sin nya lastbilsgeneration. Sedan bussades hela gänget iväg till utställningshallen och en väntande lunch.

Själv satt jag kvar och snabbskrev artikel till gp.se. Innan jag åkte till redaktionen och skrev en mer genomarbetad analys till den tryckta papperskanalen. Det är så man når många läsare…

Jag borde även ha twittrat, men jag måste erkänna att jag inte hann med det under presskonferensen och intervjun.

Lastbilslanseringen är en stor händelse för såväl Volvo som för Göteborg. Det är den första stora produktlanseringen på 19 år. Lastbilsbolag byter ju inte modell på samma sätt som personbilstillverkare gör.

Evenemanget har präglat Göteborg under veckan. Med reklam på spårvagnar, busshållplatser och med helgens konsertjippo ute på stan. Precis som om vanligt folk skulle fundera på att köpa lastbilar.

Jag tror att Volvo har lyckats med sitt syfte med reklamen, att börja bygga myten om tung industri som en häftig och spännande framtidsbransch.

Det är en sorts indirekt marknadsföring, som ytterst handlar om att sälja fler lastbilar och skapa ambassadörer för varumärket, men som också är till för att stärka moralen hos de egna anställda och öka bolagets status som arbetsgivare.

Volvokoncernen visar upp sig som ett kunskapsföretag med spetskompetens.

Kategorier: Okategoriserade |