På tisdagen presenterade Svenskt Näringsliv med buller och bång sin nya rapport om de kommunala bolagen.
Frågan är högaktuell i Göteborg, där kommunens översyn av den stora och vildvuxna kommunala bolagsfloran skall vara klar i vinter.

I onsdagens GP resonerar jag lite om de olika aspekterna på den här frågan. Men jag ger också Svenskt Näringsliv en passning.

För att få maximal uppmärksamhet sätter de i rapporten och presentationen ljuset på statistik som jämför Stockholm, med ett 40-tal kommunala bolag, med Göteborg, som har mer än 100 bolag.

De har räknat fram att den kommunala affärsverksamheten kostar varje göteborgare nästan en tusenlapp om året.
Stockholmarna får däremot tillbaka en fin slant från sina kommunala affärer.

Men det är som att jämföra äpplen och päron. Och frågan är om Svenskt Näringsliv och deras konsult förstod det när de gjorde ett nummer av tusenlappen.

Jag har gjort flera långa intervjuer för att reda ut det här. Och nu tänkte jag hjälpa Svenskt Näringsliv lite med förklaringen.
Nu när de har haft en chans att tänka efter:

Eftersom vinstdrivande kommunala företag i Göteborg inte delar ut hela sin vinst, varje år, till sina ägare blir det minus i den kommunala budgeten.
Det beror på att andra kommunala bolag behöver kapitaltillskott.
Men om pengarna ligger kvar i bolagen kan de användas till andra saker där. Kanske för att utveckla affärerna och skapa bättre vinst.

Orkar du hänga med på de olika turerna? Nu måste jag varna dig för en längdchock.

Fortfarande sugen? Var så god, här är intervjuerna med frågor och svar:

Hej Kenneth Krantz, regionchef på Svenskt Näringsliv, vill du kommentera min artikel?
“Det har blivit en del debatt och vi har haft en del kontakter efter de olika artiklarna. Dels har vi hört Anneli Hulthéns kommentarer om bolagsöversynen. Det finns en del i de direktiven som vi också efterlyser.
Vi har också blivit inbjudna till en diskussion med de som gör översynen. Det tycker vi är spännande.
Vårt syfte är ju framförallt att få igång en diskussion.
Sedan kan man alltid diskutera det där som du är inne på, med olika statistik. Vi har en annan uppfattning om de siffrorna. Men det känns som att det nästan bara blir teknikaliteter.
Vårt huvudbudskap är ändå att man kan utveckla det privata näringslivet i Göteborg med konkurrens och realisera en del av tillgångar i bolag skapa bättre förutsättningar för göteborgarna i gemen.
Exemplet som ni visade med Renova och upphandling är ändå ett tecken på att det börjar hända något. Det är flera aktörer som har möjlighet att komma in. Det är en utveckling i rätt riktning.”

Ni gjorde ändå ett ganska stort nummer av att kostnaden för kommuninvånarna var minus i Göteborg och plus i Stockholm. Hur kom ni fram till den slutsatsen?
“Kenny, kan vi skicka en grej till dig med den förklaringen?”

Nej, jag skulle vilja höra dig säga den i ord.
“Det är nettokostnaden för kommunens löpande affärsverksamhet.”

Men ni presenterar det inte så.
“Vi förklarade det där lite innan du kom”.

Den stora frågan är om ni räknade in de överskott som samlas i de kommunala bolagen i det som ni kallar för kommunal affärsverksamhet.
“Det som inte ingår i siffrorna för affärsverksamhet är de kommunala bolagens respektive räkenskaper.”

När jag ställer frågan till den konsult ni har anlitat var hans första kommentar, att han tolkat det om att bolagen var inräknade.
“Vi har naturligtvis tittat på den biten med de frågor som du har ställt. Vi har inte hittat på siffror. Det finns en bakgrund.”

Men ni verkar ha missuppfattat siffran och vad den innehåller. När ni säger att det är ett underskott av den kommunala affärsverksamheten i Göteborg får det en effekt i opinionsbildande syfte.
Och ni säger att det finns ett underskott utan att ta hänsyn till att det finns bolag som bygger upp vinster.
“För Göteborgs kommun blev nettokostnaden för affärsverksamheten under 2011 982 kronor per invånare. I denna siffra ligger bland annat kommunala bolag som har gett vinstutdelning, men också bolag som krävt ägartillskott. På vissa verksamhetsområden har kommunens ekonomi påverkats positivt. På andra har kommunens ekonomi påverkats negativt.”

Efter intervju med Kenneth Krantz gick jag tillbaka till Svenskt Näringslivs rapport. På sidan sju under rubriken “Vad kostar bolagen” läser jag följande:

“År 2011 lade Göteborgs kommun 982 kr/invånare på s.k Affärsverksamhet. Det var mer än de medel som man det året satsade på kulturen.
Affärsverksamhet innebär i detta sammanhang verksamheter inom områdena näringsliv, bostäder, kommunikationer, energi, vatten och avfall. Då Göteborgs kom­muns verksamheter inom dessa områden till allra största delen bedrivs i bolagsform blir ovanstående mått också ett relevant mått på vad bolagen kostar kommunens invånare varje år. Motsvarande siffra för Stockholm, som också bedriver en förhållandevis hög andel av verksamhet i bolagsform, är –633 kr/invånare d.v.s affärsverksamheten ger sammantaget ett årligt tillskott till kommunens kassa.”

Men borde ni inte då också redovisat hur stora vinstmedel som stannat kvar i bolagen och kunnat delas ut vid ett senare tillfälle för att ge en korrekt bild?
“Ja, det kan man väl tycka att vi borde ha gjort. Men så långt har vi inte gått. Vi har inte tittat på alla bolag. Det har inte varit vårt syfte. Det var att titta på vad som ligger bakom den här kostnaden. Och det är vad jag har svarat på nu. Det är inga siffror som vi har hittat på själva. Det var just de här siffrorna som väckte vår nyfikenhet. Men det som är viktigare är att företagare i våra enkätundersökningar i Göteborg placerar Göteborg på 260:e plats vad gäller konkurrens från kommunen. Det är den diskussionen vi tycker är viktig.”

När ni presenterar den här siffran, att den kommunala affärsverksamheten kostar en tusenlapp per invånare och år i Göteborg, tror du att allmänheten uppfattar att det handlar om den kommunala budgeten utanför bolagen, eller tror du att man tänker att den kommunala koncernen faktiskt går med underskott?
“Det vet jag faktiskt inte hur allmänheten tolkar det. Men jag sa under presskonferens att den kommunala koncernen har visat ett röreleseresultat på omkring 440 miljoner. Men sedan är frågan vad man gör med de medlen. Det måste politikerna hantera, om det är något som snurrar runt i koncernen eller kommer göteborgarna till godo.”
“Men det är klart, vi skall vara ödmjuka med den kritik som exempelvis du har riktat. Vi skulle kanske varit ännu tydligare med vad vi lade in i de här bitarna. Men vi står fast vid att det är viktigt att diskutera hur det står till med konkurrensen i Göteborg.”

Du är inte rädd för att ert budskap skyms av en känsla hos mottagaren att man blev vilseledd på den här siffran?
“Nej, det tror jag faktiskt inte. Det är inte det som är vårt huvudbudskap.”

Svenskt Näringslivs rapport om de kommunala bolagen är gjord av Fredrik Grubb på konsultföretaget Rehtikfabriken. Så här svarade han först när jag ringde upp honom i tisdags eftermiddag, för att kontrollera påståendet i rapporten:

“Utifrån all information jag har fått fram när jag tittade på det här så kunde jag inte tolka på annat sätt än att det inkluderade alla, inklusive de här bolagen. Men om du har fått annan information får jag kolla upp det. I värsta fall stämmer inte den biten då.”

När jag upplyser honom om att chefen för Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada, som statistiken är hämtad från, anser att det är ett missförstånd, och att det som ligger i begreppet “kommunal affärsverksamhet” bara är sådant som bedrivs i förvaltningsform, svarar Fredrik Grubb:
“Ja, det var ju märkligt. Hm, men som sagt. Då får jag ju kolla upp det där. Det är ju inte bra om jag har missförstått det hela”.
“Det var ju en anledning till att Svenskt Näringsliv blev nyfiken på det här. Man såg den här siffran och undrade vad det var för någonting.”

Sedan har vi en ny kontakt:

“Nu har jag kollat upp det. Om man tittar på Koladas nyckeltalslista är det väldigt tydligt att till exempel all energi ingår och den nettokostnad som då uppstår för kommunen. Däremot ingår inte själva bolagens räkenskaper och ekonomi i de siffrorna. Det är kostnader eller intäkter som kommunerna får av affärsverksamhet. Så vitt jag får fram så är det kommunens kostnad som visas här.”

Men om inte bolagens räkenskaper är med är det väl inte en relevant siffra i det här sammanhanget?
“Jo, bolagens räkenskaper räknas inte in här. Det är kostnader som kommunen har. Kommunen betalar x antal kronor för kultur, skola och affärsverksamhet. Bolagens respektive ekonomi ligger i deras årsredovisningar. De räknas inte in i kommunfullmäktiges budget.”

Jag är inte säker på att jag förstår dig riktigt. Det här handlar ju om vilket intryck som ges av rapporten. Och när jag lägger den framför ögonen på den som är din statistikkälla dömer han ut slutsatsen som felaktig.
“Okej, jag får väl ringa de också och förhöra mig hur det ligger till. Det som de redovisar som kostnad för affärsverksamhet är ju så att säga kommunfullmäktiges kostnader. under kategorin affärsverksamhet är det en lång rad underkategorier varav en del är i bolagsform i Göteborg. Men en del också i förvaltningsform. Och då har kommunen haft vissa kostnader per invånare som redovisas.”

Men det måste väl ha betydelse hur verksamheten är i bolagen?
“Ja, men skulle man sedan ställa samman bolagens respektive årsredovisningar är det antagligen ett klart plus. Men de pengarna ligger i bolagens balansräkningar. De ligger inte i kommunfullmäktiges budget.”

Nej, men om du skall jämföra två städer som du har gjort, och dra slutsatsen om det blir plus eller minus, måste du väl ta med hela bilden. Du kan väl inte bara ta den ena sidan av det hela?
“Nu har vi tittat på den kommunala budgetens utgifter och intäkter.”

Som kommuninvånare äger man ju de här bolagen. Det innebär att man också äger balansräkningen, det vill säga de tillgångar som byggs upp genom att bolagen gör affärer. Borde inte den ingå i din jämförelse, med tanke på att du drar slutsatsen att det går med minus i Göteborg och plus i Stockholm.
“Det som påverkar göteborgaren framförallt är den kommunala budgeten. Alltså vad man lägger på skola, omsorg och så vidare. Det påverkas negativt i Göteborg enligt den här redovisningen. Sedan kan ju bolagen i sig gå bra.”

Men det kan ju också vara så att ägaren säger till bolagen att dela ut lite av sina vinster, och lägga det på kommunal verksamhet.
“Den möjligheten har ägaren naturligtvis.”

Då faller ju din jämförelse.
“Man kan bara utgå från vad som står i redogörelsen. Vad jag förstår har man inte från kommunfullmäktige i Göteborg lagt något större utdelningskrav på bolagen som skulle täcka något av detta, utan valt att låta det ligga kvar i bolaget.”

Det är ju ett politiskt beslut, hur man vill hantera pengarna.
“Absolut.”

Men jag är ute efter slutsatsen av jämförelsen mellan Stockholm och Göteborg, som görs utan att ta hänsyn till att vissa av vinsterna faktiskt ligger i bolagen.
“Nej, det tar vi inte hänsyn till. Det vi pekar på är att den kommunala ekonomin enligt den här redovisningen belastas med så här mycket pengar. Politikerna kunde möjligen kräva större utdelning av bolagen. Men det har man ju inte gjort.”

I mina ögon är det äpplen och päron som ni har jämfört, och det tycker ju uppenbarligen även de som står bakom statistiken.
“Ja bolagen ingår ju i den redogörelse som Kolada har. Men deras balansräkningar ingår ju inte, utan deras påverkan på den kommunala ekonomin är det som mäts.”

Du tycker inte att du är otydlig i rapporten?
“Det skulle säkert kunnat förklaras tydligare skillnaden mellan den kommunala ekonomin och bolagens balansräkningar. Det är komplicerad materia. Men jag hoppas att jag har lyckats förklara för dig.”

Du tycker inte att slutsatserna är felaktiga och att jämförelsen haltar?
“Nej det kan jag inte tycka. Det är ju från samma databaser. Men som sagt, det är inte bara bolag det handlar om. Men för Göteborgs del är det nog ändå mycket bolag.”

Så till sist, om du har orkat läsa så här långt, kommer intervju med Anders Norrlid som är chef för RKA, där statistikdatabasen Kolada ligger:

Har de fattat det här fel?
“Ja, de beskriver det som om det handlar om vad som händer i bolagen. Siffran har inget med bolagen att göra. Det här är vad som händer i förvaltningsform. Affärsverksamhet kan beskrivas i förvaltningsform eller av ett bolag”

Betyder det att de drar fel slutsatser?
“Det finns en risk för det. Jag vet inte om man lägger på bolagen. Rubriken i rapporten är “Vad kostar bolagen?” Men sifferbeloppen har inget med vad bolagen kostar. Det här är vad som sker i förvaltningsform.
Har man en hög eller låg kostnad beror bland annat på vilka verksamheter man bolagiserar. Om man har olika fördelning kan det slå mot resulten utan att det på totalen spelar någon roll.
Man kan inte dra de slutsatser de gör utifrån de data de hänvisar till. Det går inte. De gör nog en intressant grej, men med helt fel belopp”

Kategorier: Okategoriserade |