Sveriges Radio replikerar Aleksandra Boscanin

Replik på Aleksandra Boscanins ledare om ungdomsbrottslighet:

GP:s ledare ifrågasätter (9/9 2016) trovärdigheten i den rapportering kring ungdomsbrottslighet som vi nyligen vid två tillfällen levererat till våra lyssnare.

Det som verkar förbrylla GP mest är att två helt olika radioinslag ger två olika bilder av situationen i Göteborg. Ledarskribenten påstår att vi ger ”dubbla budskap om ungdomsbrottsligheten”.

Men GP har lyssnat slarvigt.

Det första inslaget handlar om situationen i stor-Göteborg året om. Det andra inslaget handlar om situationen under några sommarmånader vid det begränsade området precis utanför köpcentrumet Nordstan i centrala Göteborg.

Med andra ord: icke jämförbara äpplen och päron och inte alls ”dubbla budskap”, utan snarare två enkla.

Ty självklart kan inflödet av rapporter om ungdomsbrott i hela stor-Göteborg minska totalt sett över tid, samtidigt som anmälningarna skjuter i höjden på en enskild avgränsad plats under några enstaka månader.

GP menar att Sveriges Radio ”inte kontrollerar den fakta som presenteras” och tycker att vi borde ha nagelfarit polisernas utsagor och avkrävt dem exakt statistik. I fallet Nordstan fanns uppgifterna tillgängliga och redovisades också i inslaget; vad gäller stor-Göteborg saknas exakt statistik.

Huvudfrågan blir då om vi journalister – oavsett om vi arbetar på GP eller Sveriges Radio – kan sätta tilltro till öppna källor och offentliga företrädare när vi frågar om tendenser och trender, exempelvis vad gäller ungdomsbrott?

I de två inslagen intervjuade vi två poliser (samt dessutom en verksamhetschef inom socialen, en socialarbetare och en hamnkapten), som ändå får sägas ha en ytterst relevant överblick i kraft av sin position och långa erfarenhet.

Vi menar att deras iakttagelser är relevanta. Lika relevanta som i GP:s egen intervju med länspolismästaren Klas Friberg (7/9), som på samma sätt får hävda att ”den anmälda ungdomsbrottsligheten minskar”, utan att GP för den skull avkräver honom exakta siffror.

Så vad är då relevant journalistik när det saknas relevant, exakt statistik? Rimligen är det bland annat att tala med de som har överblick, erfarenhet från fältet och är berörda.

Bra journalistik är mer än statistik.

Kjell Åke Hansson
Programchef P4 Göteborg

Aleksandra Boscanin svarar:

Skälet till att jag lyfte fram de två olika inslagen var att visa att det finns olika bilder av situationen. I inslaget som rapporterar om att ungdomsbrottsligheten minskar i Göteborg framstår det som att det skulle gälla alla brott och hela Göteborg, något som motsägs av det inslag som handlar om att ungdomsbrottsligheten ökar. Problemet är inte att man visar upp olika bilder av situationen, utan att man tvärsäkert rapporterar att ungdomsbrottsligheten minskar när mycket tyder på att så inte är fallet.

Kjell Åke Hansson avslutar sin replik med att “Bra journalistik är mer än statistik.” Det håller jag med om, och att det saknas exakt statistik behöver inte heller vara ett skäl till att inte rapportera om sådant som ungdomsbrottslighet. Men om nyheten handlar om en statistik trend bör den backas upp av just statistik.
Det är inte omöjligt att uttalandet om att ungdomsbrottsligheten minskat, åtminstone rent statistiskt, stämmer. Dock är det besynnerligt att man från Polisens sida uttalar sig om statistiska trender utan att ha någon exakt statistik. Hur kan man dra slutsatser utifrån siffror som inte finns sammanställda? Det är en fråga som är värd att ställa, i synnerhet då Sveriges Radio gör anspråk på att stå för bra journalistik. Att så inte har skett är beklagligt. Det riskerar att leda till att människor känner sig vilseledda och att förtroendet för public service sjunker.

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterEmail this to someone

2 kommentarer om “Sveriges Radio replikerar Aleksandra Boscanin

  1. Replik:

    Återigen – inslagen handlade om två olika situationer, inte om ”olika bilder” av samma situation.

    Trenden vad gäller årligen inkomna ungdomsrelaterade brottsärenden i stor-Göteborg är faktiskt en annan sak än antalet anmälda ungdomsbrott utanför köpcentret Nordstan under två sommarmånader.

    Aleksandra Boscanin fortsätter också beklaga att vi på SR inte avkrävt polisen mer exakta uppgifter vad gäller ungdomsbrotten i stor-Göteborg. Men hon undviker, som synes, att kommentera att hennes egen tidning, GP, inte gör som hon lär och heller inte kräver exakta siffror (GP:s intervju med länspolismästaren 7/9).

    Det är överraskande, men stimulerande, att notera att GP:s ledarredaktion tydligen ställer högre krav och har högre förväntningar på Sveriges Radios journalistik än på andra mediers, inkluderat den egna tidningens.

    Kjell Åke Hansson
    Programchef
    Sveriges Radio Göteborg

  2. BRÅs statistik över misstänkta personer och lagförda personer (de två avsnitt av kriminalstatistiken som anger ålder) visar att andelen 15-20 åringar som misstänks för brott har minskat sedan år 2006. Minskningen under perioden 2009 till 2015 rör sig om ca 34 %. Samma mönster gäller för unga lagförda.

    Den skeptiske kan resa två invändningar: a) det är andelen 15-20 åringar som minskat och inte deras brottsdeltagande, och b) det gäller för Sverige i stort men inte för Göteborg. Mängden 15 – 20 åringar ger avtryck i statistiken. När de blir fler ökar andelen misstänkta ur denna åldersgrupp, och motsatsvis; när de blir färre minskar deras andel. Men minskningen av andelen brottsmisstänkta 15 – 20 åringar är större än deras minskning i förhållande till befolkningen i stort. Jämför vi 2009 med 2015 har andelen brottsmisstänkta minskat med 34 % medan deras andel av befolkningen har minskat med ca 17 %. Det tyder på att ungdomsbrottsligheten faktiskt har minskat.

    Bryter vi ut Västra Götaland eller Göteborgsområdet får vi samma trend. Andelen brottsmisstänkta 15 – 20 åringar har minskat mer än vad de minskat som del av befolkningen i stort.

    Sven-Åke Lindgren
    Professor emeritus i sociologi

Kommenteringen är stängd.