Sahlgrenska svarar Jenny Sonesson om väntetider

Den som använder gamla faktauppgifter för att beskriva dagens verklighet riskerar att hamna snett. En illustration till detta är GP:s huvudledare (30/11). Texten beskriver situationen på Sahlgrenskas akutmottagning på ett sätt som inte är relevant idag. Vi undrar varför? Ledarredaktionen hade inte behövt göra särskilt omfattande research om de haft ambitionen att ge en korrekt bild av Sahlgrenskas akutmottagning: det hade räckt att läsa tidningens egen rapportering under veckan.

Läget på Sahlgrenskas akutmottagning har stabiliserats och förbättrats kraftigt under året. Väntetider och vistelsetider har vänt ner. Såväl arbetsmiljö som villkor för medarbetarna har blivit bättre.

Förra vintern var mycket besvärlig på akutmottagningen på Sahlgrenska. Socialstyrelsens siffror för 2016 visar att Sahlgrenska Universitetssjukhuset var sämst i landet. Medarbetare larmade och kurvorna pekade åt fel håll. Det är i sig korrekt. Men situationen 2016 blev också en vändpunkt för akuten på Sahlgrenska – vilket GP:s ledarredaktion helt tycks ha missat.

Med hjälp av stort engagemang från medarbetare, fackliga organisationer och ledning har det gjorts ett omfattande arbete under året för att vända utvecklingen. En rad åtgärder i hela akutkedjan har genomförts, bland annat:

  • Fler patienter hänvisas till rätt vårdnivå, exempelvis jourmottagning inom närhälsan.
  • Triagesystemet har effektiviserats och viss administration har förenklats vid intaget.
  • Särskilda team för att omhänderta enklare fall kortar tiderna för patienter med mindre vårdbehov, samtidigt som resurser frigörs för de som behöver mest vård.
  • En extra läkarförstärkning har införts i oktober mellan kl 13 och 21 på vardagar, vilket ger nattpersonalen bättre förutsättningar. I januari stärks läkarbemanningen ytterligare.
  • En fördelningsrutin har införts, vilket stärker patientsäkerhet och arbetsmiljö på akuten.
  • Ett särskilt akututvecklingscentrum har startats, som arbetar med utveckling, organisation och långsiktigt strategiska frågor för akutverksamheten på hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Samtidigt har Västra Götalandsregionen fördubblat OB-ersättningen för nattarbete för alla medarbetare, vilket betyder mycket för medarbetarna på akuten.

En av dem som slog larm förra vintern var läkaren Valeria Castro. GP:s ledarredaktion gör en stor poäng av att citera hennes Facebookinlägg från i januari 2017. Varför inte använda hennes citat från GP den gångna veckan? ”Idag är läget annorlunda. Ledningen har lyssnat på personalen. Såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön har förbättrats.”

Även om vi vänt utvecklingen på akuten Sahlgrenska så betyder det inte att situationen är problemfri. Det finns fortfarande utmaningar med arbetsmiljön, tillgänglighet och väntetider. Det förekommer fortfarande att patienter får vänta alltför länge. Vi står också inför en ny infektionssäsong, då vi vet att antalet patienter ökar kraftigt.

Vår replik ska inte läsas som ett försök att skönmåla akuten på Sahlgrenska. En nyanserad beskrivning och debatt om sjukvården välkomnar vi. Men vi tycker inte att GP:s ledarredaktion bidrar till den när de använder gamla citat, gamla faktauppgifter och drar gamla slutsatser.

Vi bjuder därför in GP till akuten på Sahlgrenska. Om ni vill skildra akutvården på Sahlgrenska idag är det kanske en bra idé att komma hit och prata med våra medarbetare och patienter?

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör

Göran Matejka, bitr sjukhusdirektör

Lars Rydhede, bitr sjukhusdirektör

Anders Goliger, kommunikationsdirektör

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

 

Jenny Sonesson svarar

Att Sveriges näst största stad belastas med Sveriges längsta väntetider på akuten är en fråga av stort allmänintresse och förtjänar att granskas och diskuteras.  I min ledare redogör jag för orsaker till den uppseendeväckande bottenplaceringen. Uppgiften att Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har längst väntetider baseras på Socialstyrelsens årliga jämförelse vilket framkommer i ledarens inledning (30/11).

Regeringen har gett Socialstyrelsen uppgiften att varje år kartlägga väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar, i enlighet med uppdraget att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Sedan 2010 har myndigheten årligen redovisat dessa siffror och analyserat orsaker och konsekvenser av skillnader i väntetiderna. Socialstyrelsens mätningar har visat på stora regionala skillnader, både när det gäller tiden till den första läkarkontakten och den totala vistelsetiden.

Det är utmärkt om åtgärder detta år vidtagits för att pressa väntetiderna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset .  Min ledare handlar emellertid om Socialstyrelsens årliga rankning.  Om den positiva förändringen håller i sig under 2017 kommer det givetvis att visa sig i nästa jämförelse av Socialstyrelsen.  Replikens undertecknare påpekar emellertid : ” vi står också inför en ny infektionssäsong, då vi vet att antalet patienter ökar kraftigt”.

Tyvärr kan man konstatera att Sahlgrenska Universitetssjukhuset  inte bara år 2016 placerat sig långt ner på listan. Till exempel hade sjukhuset för två år sedan, enligt Socialstyrelsen, landets längsta väntetid till en första läkarbedömning på akuten och placerade sig näst sämst efter Uppsala på listan över den totala tiden för akutbesöket (GP 16/12 2015).  Även år 2013 uppmärksammade GP att Sahlgrenskas akutmottagning hade längst tid i landet på att få träffa en läkare enligt Socialstyrelsens kartläggning av väntetiderna på 70 akutmottagningar vid sjukhus (GP 11/12 2013).

GP:s ledarredaktion ser fram emot att ta del av Socialstyrelsens nästa jämförelse av väntetider vid landets sjukhusbundna akutmottagningar.

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterEmail this to someone

Kommentarer om “Sahlgrenska svarar Jenny Sonesson om väntetider

  1. Oväntat bra svar av sjukhusledningen . Hoppas GP nappar och gör ett djupare reportage, hade varit roligt att läsa om att det någonstans sker förbättringar och att personalen blir hörda och får det bättre.

Kommenteringen är stängd.