Så här ser det ut utanför butiken Polarn o. Pyret. På alla reklamtavlor meddelas att här säljer man kläder gjorda, inte för killar och inte för tjejer, utan för barn. Bra så.
Jag tycker att Po.p är ett föredöme genom sitt arbete med unisexkollektioner och reklamutskick som visar pojkar i kjol och flickor i tröjor med traktortryck. Barn måste få vara barn och inte pressas in i könsroller eller tvingas anpassa sig efter stenåldersåsikter om att flickor bara kan vara rosa prinsessor och pojkar bara gilla blått och bilar.
Med den strikta uppdelning av barnklädernas färger, mönster och modeller som återfinns hos många av Polarn och pyrets konkurrenter så återfinns också ett blytungt arv av förbestämda könsroller som begränsar många barns möjligheter att utvecklas fritt vara den de är.
Att jag (och många andra med tanke på hur bra det går) köper en stor del av våra barns kläder på Po.p handlar lika mycket om den goda kvaliten på plaggen, som om den “ideologi” varumärket står för.
Döm då om min förvåning när jag häromdagen av expediten på Po.p i Nordstan blev tillfrågad om den röda badrocken jag just köpt och som skulle slås in i paket, var till en flicka eller pojke…Först blev jag bara paff, sen frågade jag henne om det hade någon betydelse?
Svaret blev, att många kunder är noga med att få “rätt” färg på kartong och snören. (Med andra ord rött eller rosa till tjej och blått och grönt till en pojk).
Okej om jag handlat på Kappahl, en butik som tydligt utgår ifrån att små pojkar är från Mars och små flickor från Venus. Då hade jag inte brytt mig. Men nu handlade jag alltså på Po.p. Butiken som på stora reklamtavlor, i skyltfönster och på sin hemsida slår fast att alla barn kan ha alla färger. Expediten borde vetat bättre.
Om det nu är så att Polarn o.pyret vill fortsätta att inte bara vara en barnklädesbutik, utan också ett “koncept” med en tydlig tanke bakom så borde de vara noggrannare med att utbilda sin personal så att de också “är med på vagnen”. När någon gnäller för att det är fel färg på presentsnöret så borde personalen (på ett trevligt sätt naturligtvis) förklara att “här finns det inga kill- eller tjejfärger”. Eller om en kund frågar om en body eller tröja är för pojkar eller flickor helt enkelt svara “både och” (vilket jag i ärlighetens namn hört personalen på Po.p i Frölunda göra).
Annars klingar slogans som den på bilden ovan bara erbarmligt falskt.
PS. Jag förstår också att expediten som betjänade mig bara försökte ge god service. Men med tanke på vilken butik det gällde, så blev hennes vilja att se till att min son inte drabbades av något så fasansfullt som rosa snören, en trist erfarenhet för mig som kund.
