Jag blev plötsligt sugen på att gå på konsert. Bara sådär. Storkonsert. Ticnetkonsert. Jag ser bara små band stå och harva på små klubbar nu för tiden. Devendra Banhart är väl ute och turnerar nu? Någonstans i den klassen. Jag borde kanske åka och se honom. Göra en resa av det. Vad finns det att se? Vilka är ute? Hjälp mig lite nu. Eller går man inte på konsert längre? Jag vill liksom göra en helkväll av det här.
På onsdagen hoppade vi in i minibussen vid bensinmacken på Marklandsgatan och begav oss upp mot Stockholm. Jonas Schwartz verkade inte nervös överhuvudtaget - tvärtom - han pratade högt om vad han tänkte göra med alla pengar som han skulle vinna i tävlingen. “I slutändan handlar allting om pengar, folk älskar när jag spelar den där ‘känsliga killen’, det är sånt dom betalar för”, skrattade han och ville ha high fives.
När vi väl kom fram låste han in sig i det största rummet vi hyrt där på vandrarhemmet, “green room” envisades han att kalla det. Vi andra fick samsas om ett ganska litet enbäddsrum. Men det var okej, vi var nöjda så länge Jonas var det. På torsdagen var det dags för tävlingen. Jack Daniels-tävlingen. Jag träffade Jonas strax efter soundcheck då han stolt kom fram och sa “jag är odödlig”, “hur då menar du” undrade jag, “jag är otrolig, tänk rubriken ‘mannen bakom succén I Am You‘, dom stora pengarna är nära nu, jag känner det, dom är nära nu, jag kan ta på dom”, förklarade han och log underligt.
Under tävlingen hade han väldigt roligt, “vilka jävla människor det finns” fnissade han när dom andra banden spelade. Innan det var hans tur peppade han bandet, “nu tar vi hem det här”. Spelningen gick bra och jag höll faktiskt med om att han borde vinna. Men tydligen tyckte inte juryn likadant utan lät istället ett annat band vinna hela tävlingen. “Tävla i musik…” fnös Jonas, “kör hem mig” röt han till sin manager. Väl tillbaka i minibussen försökte kompbandet muntra upp honom men han ville inte prata. “Pinsamt” mumlade han bara som svar. Stämningen var väl inte riktigt som på ditvägen.
Men när vi kom fram till bensinmacken på Marklandsgatan igen blev han plötsligt gladare, jag råkade bland annat höra honom i ett mobiltelefonsamtal. “Jag vann, morsan för fan, jag vann” sa han och skrattade. Och så gick han in på macken, tog ett sexpack folköl, en hyrfilm och hojtade “jag tar det här” till personalen, “här ska hem och firas”.
Sticker iväg till Henriksberg nu. Dom Kallar Oss Mods spelar ikväll. Det blir nog bra. Jag såg aldrig Chromeo i Stockholm förresten, jag fanns ju inte på listan (jävla skit). Mm. Den är lite dålig bloggen här nu. Inget krut alls i den. Men jag ska bättra mig. Imorgon. Hej.
Stockholm är bra. Ikväll Jonas Schwartz. Tydligen ska det vara en hel del “viktiga” människor som stryker omkring där borta. Arrangörer och direktörer, kanske får dom upp ögonen för gamle Schwartz. För Gamle Svarten.
Annars snackas det lite om att vi ska se Chromeo spela här någonstans på Söder senare ikväll. Jag håller tummarna.
Gick förbi radion alldeles nu och höjde volymen när jag fick höra den här. Noisettes från London, tydligen ganska stora. Jag har aldrig hört talas om dom förut. Låten kommer från någon skiva som släpptes i somras. Bra grejer. Jag tänker genast Motown och allt det där. Eller Irma Thomas.
