Tänk dig att vara draftad av en NHL-klubb – och välja Frölunda för att utvecklas till en färdig spelare. Du gör 20 poäng som back i din första SHL-säsong, men när det väl bli allvar och slutspel blir du bänkad. I en match, i två, i tre, i fyra, i fem … ja, troligen också i sex.
”I början var jag bara revanschsugen – men nu är jag jättefrustrerad! Att sitta på läktaren och se på är inte särskilt roligt”, säger Erik Gustafsson till GP.
Den Edmonton Oilers-draftade talangen gör allt för att få spela, sliter som ett djur på träningarna.
”Han har den svåraste situationen av alla spelare. Det måste vi förstå. Och han sköter den fantastiskt bra. Jag har aldrig varit med om en kille som tagit en petning på det här sättet. Han pushar, peppar och ger laget energi med sin närvaro. Hela tiden. Förbererer sig bäst av alla, tränar verkligen hårt. Han går runt och ger mig långa blickar – och vill verkligen in i det här!”
Och det finns en framtid. Kommer den inte i det här slutspelet finns det alltid en nästa säsong.
”Jag är lite oroad för framtiden. Jag måste spela för att utvecklas”, säger Erik.
Roger Rönnberg lugnar.
”Han behöver absolut inte vara orolig. Han ingår i våra framtidsplaner. Kommer han inte in i år och får en betydande roll, så har han ändå en ljus framtid i Frölundatröjan. Det är jag ännu säkrare på nu, när jag ser hans svåra test på hans karaktär.”
Nästa säsong försvinner John Klingberg och då är Gustafsson en av de backar som konkurrerar om att fylla Johns hål i powerplay.
”Han har definitivt egenskaper att tävla om den platsen. När han spelade som bäst i höstas så var han lika duktig som John. Han måste behålla sitt självförtroende över tid, få erfarenhet. Han har den kvalitet som krävs för att bli en toppback i SHL.”
