Öppet brev från en jurist

Att ni känner igen den här killen kan bero på att ni kanske besöker Frölundas matcher i Scandinavium. Då är Joakim A. Zetterström intervjuare före och under matcherna.

Men han är även jurist till vardags – och ordförande för disciplinnämnden i Göteborgs Ishockeyförbund.

Jag lånar ut min blogg till hans öppna brev – efter fallet med Jakob Liljas crosschecking i nacken på en motståndare.

 

”Häromdagen kom hovrättens dom mot ishockeyspelaren Jakob Lilja. Sedan processen inleddes har rättsväsendets inblandning i ishockeyn varit omdebatterad. Många tycker att disciplinnämnderna ska sköta bestraffning av hockeyspelare och att lagens långa arm bör kortas. Det hela är dock inte så enkelt som man kan tro.

Idrottsrörelsen är en stor och viktig del av det svenska samhället. I vårt samhälle finns lagar och regler, och de gäller även ishockeyspelare oavsett om de spelar match eller inte. De flesta är överens om att idrotten inte ska vara en frizon för våldsamheter. När en idrottsutövare går över gränsen är det därför i sin ordning att någon form av bestraffning utdelas. I normalfallet sker detta genom att disciplinnämnden behandlar ärendet och fattar beslut om eventuell påföljd.

När en idrottsutövare går rejält över gränsen för vad som kan anses vara sedvanligt förekommande inom exempelvis ishockey är det också rimligt att polis och åklagare inleder en rättsprocess. I det vanliga livet kan en gärningsman som begår en annars straffbar handling i vissa fall undgå straffansvar om offret lämnat samtycke. Genom att utöva kontakt- eller kampsport samtycker man till att utsättas för visst våld. En boxare får räkna med mer stryk än en fotbollsspelare, och så vidare. Lagstiftning är dock ofta relativt oprecist utformad, och ibland krävs prövning i domstol för att få vägledning kring tolkningen av en viss bestämmelse. Detta är en naturlig del av vårt rättssystem.

När en ”misshandel” sker på isen blir gränsdragningen svår. Ska disciplinnämnden ensam, eller också allmän domstol sköta bestraffningen? Tänk i stället att en ishockeyspelare allvarligt skadar en motståndare genom mycket grovt våld. Ingen hade blivit förvånad om det hade resulterat i ett långt fängelsestraff. Hur långt ned på våldsskalan ska man då komma för att disciplinnämnden ensam ska få hantera ett ärende? Ja, det är bland annat det som processen mot Jakob Lilja syftar till att klargöra.

Svenska ishockeyförbundets disciplinnämnd, som hanterar elithockeyn och överklagade ärenden från lägre instanser, består av tre jourhavande ordförande som alla är jurister. I landets regioner och distrikt består dock nämnderna i regel av lekmän. Jag tror inte att de är lämpade, eller villiga, att agera domstolar på ideell basis. Det är ett mycket stort ansvar att ta. Våra allmänna domstolar har helt andra resurser att pumpa in i sina processer. Handläggningen är mycket striktare och parterna har ofta hjälp av juridiska experter i form av åklagare, målsägarbiträden och försvarare.

Därför tycker jag att disciplinnämnderna kan få hantera det som de kan bäst, det vill säga sådana regelöverträdelser som är normalt förekommande inom ishockeyn. Polis, åklagare och domstolar kan då i sin tur få hantera sådant som de kan bäst, det vill säga brottmålsprocesser och tolkning av svensk lag.”

 

Joakim A. Zetterström

Jurist, ordförande för disciplinnämnden inom Göteborgs Ishockeyförbund och ledamot av disciplinnämnden i Region Syd.

 

FAKTA: Disciplinnämnder inom ishockeyn

Hockeysverige är indelat i fyra regioner och 22 distrikt.

Disciplinnämnderna på regions- och distriktsnivå är underinstanser och kan jämföras med tingsrätter.

Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd är första instans i elitsammanhang. De kan jämföras med en hovrätt då regionernas och distriktens disciplinnämndsbeslut överklagas.

Riksidrottsnämnden (RIN) kan jämföras med högsta domstolen och är sista instans.

För att få prövningstillstånd vid ett överklagande till Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd eller RIN krävs ofta särskilda skäl.

Disciplinnämnderna regleras av Riksidrottsförbundets stadgar, 14 kap., och handläggningen liknar den som sker i allmän domstol, men i förenklad och oftast skriftlig form.

 

 

 

 

 

7 kommentarer om “Öppet brev från en jurist

  1. Det kan vara så enkelt att en åklagare fick se detta och just då hade tid att driva ärendet. När det gäller den här typen av brott som ofta inte aktivt anmäls så handlar det nog många gånger om tillfälligheter. Men jag är ingen expert på hur de arbetar, så det är en kvalificerad gissning.

    Det finns ett klassiskt tv-klipp från Stockholm, 60-70-tal, där poliser i läderoverall kliver in och avstyr ett ”råkurr” på isen. Normalt tror jag dock att polisen gör bedömningen att man inte tillför något till en situation genom att halka runt på bland spelare och utrustning. Oftast är en ”våldssituation” snabbt överspelad och därmed är behovet av polisinsatsen bortblåst. Dessutom handlar det om lite mer komplexa juridiska överväganden än om någon får stryk ute på stan till exempel. När det sker något av allvarligare slag på isen är det alltså inte alltid helt klart att det finns skäl för brottsmisstanke. Det krävs sannolikt oftast mer utredning.

    Jag tror inte att den här frågan påverkar möjligheterna att få hit större hockeyarrangemang. Min bild är att de flesta länder har den här typen av reglering, och riktigt grova övergrepp är trots allt väldigt ovanliga, framförallt på högre nivåer.

  2. jag blir så trött på den här domen. Den är åt helvete. Men om vi lämnar domen ett ögonblick och går igenom en säsong så sker det många fula/farliga saker. Huvudtackling. Knytnäveslag i ansiktet. Krosschecking i huvud, sida, rygg och nacke. Det sker. Vad gör den här händelsen så unik? Rögles crosschecking på reddox förra året var mer kraft, fler gånger. Som tur var lutade han sig framåt och det tog endel av kraften. Domstolarna kommer få ett helvete om de ska börja ta småsaker som det här. Det måste diciplinnämnden göra när det sker i spelet.

    Tittar vi på domen som sådan kan ett misshandelsfall en fredagskväll sluta med mindre straff det gör mig rasande.

    Slutligen får man slå medvetslösa människor i en octagon innan domarn hinner fram.

    Jag tror vi är ute på jäkligt hal is om inte diciplinämder har tillräckligt mandat att straffa den här typen av enklare fulheter.

    1. Hal is är vi väl alltid ute på, vi som älskar sporten ishockey 🙂

      Jag orkar inte bry mig om det där med Lilja, tycker bara att det är märkligt för att fatta mig kort.

    2. Jag vill inte ge mig in i en debatt på det här sättet egentligen, för det är lätt att det blir fel. Men jag kan nämna ett par saker. Jag vill inte ge mig in i att recensera processen mot Lilja, för det är den mer principiella frågan som är intressant för mig.

      Jag förstår precis hur du tänker, och det är ju så att det förekommer en hel del våld inom hockeyn. Det enda som gör händelsen med Lilja unik är att den prövats i domstol. Från och med nu är allt som kan anses grövre än Liljas crosschecking straffbart. Däremot vet vi ännu inte hur mycket mildare det måste vara för att en åklagare ska misslyckas med att driva ett framgångsrikt åtal.

      Att jämföra med andra typer av misshandel blir missvisande. Ett bråk på stan en fredagskväll filmas sällan i tio vinklar och HD. Ett lågt straff kan ofta bero på svårigheter att bevisa vilken grad av våld som använts.

      Som sagt handlar det om samtycke. I en MMA-match samtycker man till risken att bli slagen gul och blå. I hockey samtycker man oftast inte till att bli utsatt för grövre våld. Rena olyckor är naturligtvis inte straffbara, och sådant som ligger inom hockeyns normala ramar får man tåla. Det handlar då om ganska milt våld.

      Hockeyn och idrottsrörelsen är ganska förmånligt behandlad på flera sätt i samhället. Jag tycker att det är rimligt att man får betala tillbaka genom att hålla sig till samma lagar och regler som gäller för andra.

      1. Ingen mening att argumentera om det här är rätt eller fel. Har ju hánt. Varför tror du just det här fallet togs till domstol? Lagen har ju inte ändrats?

        Om en misshandel sker måste ju polis ingripa snarast. Det innebär att polis måste gå in på is och stoppa ett bråk framför mål om ftex kastat hanskarna eller krosschekat någon.

        Tror den här typen av fall kan påverka möjligheten att få hit tex NHL matcher, VM, OS eller andra stora idrottsevenemang framöver?

Kommenteringen är stängd.