Livet är kort. Konsten evig.
Hänger med ett gäng före detta grafittimålare som nu blivit västkustens bäst betalda konstnärer.
På Burning Man trippade fem av dem och målade en åtta meter lång psykadelisk tavla som såldes direkt för sextiotusen dollar.
Denna ända av konstscenen i San Fransisco kretsar runt grafittikollektivet Upper Playground och nattklubbsbossen Paul Hemming.
När jag ser snubbarna måla samma tavla är det precis som att spisa riktigt bra jazz.
Den upplyste målaren Alex Grey hänger runt här också men har tyvärr inte stött på honom ännu.
Det slår mig åter hur likt San Fran och Götet är. Här finns Oliver och Co. Hemma finns Jonatan Josefsson, Daniel Rehn, Ekta, Linda Spåman och Martina Jacobsson.
I varje stad i hela världen finns spjutspetsar som tar konsten och musiken och filmandet och skrivandet längre och längre och längre.
Och var man är, varje gång man stöter på den där eggen som karvar fram det nya, som skissar på framtiden, som tar de där små första trippande stegen mot någon nytt. Då känns det i varje fiber i kroppen. -Yeah, här händer det.
Sitter och snackar med Oliver om livet och kvinnorna på en kylig bakgård med en orange filt över axlarna.
Precis när vi kommer till kärnan i vårt samtal dyker en liten kolibri upp och hänger som i ett snöre framför oss i den råa Stillahavsluften. Sen är den borta.
If you love someone
Set her free
If she comes back, she is yours
If not, she never was













Rss för Wallgrenbloggen












































Ok, men Sven- du som verkar vara ett facit av andras åsikter. Henke nämnde aldrig LA- däremot San Fransisco. Det är dock en viss skillnad mellan dessa två städer, uppfattade du verkligen inte det på dina 20 år spenderade i LA?
Hej
Sorry, men LA och Göteborg är inte alls lika. Efter att ha bott ganska exakt i 20 år i bägge dessa städer – Göteborg i gögskatteparadiset Sverige och Los Angeles i USA – så fattar jag inte vad du menar. Göteborg är totalt skitnödigt och ocoolt. LA är gungigt och slappt.
Hälsar Sven