Under fyra träningspass närbevakade jag Poya Asbaghi och IFK Göteborg.
Det här är vad jag såg – och hörde.
***
Tisdag, 12 december:
– Kommer ni ihåg hur det var på lågstadiediscona?
Poya Asbaghi tittar frågande på sina spelare.
– Men klev in i ringen, dansade och gjorde sina moves. Sedan var det över. Man klev ut och så var det någon annans tur.
IFK Göteborgs nye huvudtränare viftar och instruerar. Försöker få sina spelare att förstå vad han menar.
In i ytan, spela vidare och lämna sedan plats för någon annan.
Precis som på lågstadiediscona.
Det är tisdag och IFK Göteborg tränar inne i Prioritet Serneke Arena.
Mikael Boman är sjuk, David Boo Wiklander halvsjuk och Vajebah Sakor rehabiliterar sitt knä. Annars är alla som ska vara med på plats.
Spelövningar står på schemat.
Först i små kvadrater (fem mot tre), sedan i större rektanglar (sex mot sex plus väggar) för att tillslut avslutas med en yta från straffområde till straffområde (nio mot nio plus målvakter).
Speluppbyggnad och offensivt kombinerande är i fokus.
– Vi pratar om principer i vårt anfallsspel som alltid kommer finnas med oss. Det ska finnas i vårt dna och kommer vara något som gäller för oss i alla matcher. Taktiken blir en väg för oss att få ut de här principerna. Vi började peta i vissa saker i dag. Det förväntar jag mig att vi ska utveckla.
Asbaghi bygger från grunden.
– Det kan komma fotboll från olika länder och de pratar olika språk. Men vi kommer ha ett språk som är oberoende av vad vi säger med munnen. Vi visar med kroppen, med våra rörelser. Syftet är att alla ska kunna prata samma språk med hjälp av de här principerna som vi börjar jobba lite med i dag. Nu skulle december inte innehålla så mycket sånt här, men det är bra om lite sitter på plats innan vi börjar på allvar i januari.
Spelövningarna pågår i en dryg timme. Poya Asbaghi är tydlig i sitt ledarskap.
Först låter han spelarna försöka lösa uppgifter och problem på egen hand. Sedan kliver han in och förklarar hur han vill ha det.
Det är dock ingen envägskommunikation. Tvärtom. Lika mycket som han vill instruera, nästan lika mycket vill han diskutera.
Frågorna är många. Han vill få spelarna att tänka till.
De känns lite ovana vid upplägget, ingen tar direkt till orda. Kanske är det en vanesak.
– Hur löser jag bäst den här situationen?
– Hur kan ni hjälpa mig härifrån?
– Varför ska jag inte stå i den här passningsvinkeln nu?
Det Asbaghi vill förmedla handlar om att hitta rätt ytor och sedan utnyttja dem på bästa sätt.

Ett ord som förekommer oftare än andra är ”skörda”.
När bollen har erövrats ska den hållas inom laget. Det som har såtts ska skördas.
Det pekar mot ett bollvårdande IFK Göteborg.
– Det var små, små framsteg i dag. Underbart att se, berömmer tränaren när laget samlas i en ring (ingen dansring) efter passet.
Applåder. Leenden.
Två provspelare finns på plats, Archie Harvey och Kevaughn Frater.
Den ene liten och kvick, den andre större och tyngre. De får mycket hjälp av lagkapten Sebastian Eriksson.
Han är piggast av alla blåvita. Löper, snackar, visar sig.
Varken Archie Harvey eller Kevaughn Frater lyckas dock sticka ut.
***
LÄS OCKSÅ: Asbaghis intåg kan få Rieks att förlänga
LÄS OCKSÅ: ”Jag gillar att bjuda på show”
***
Onsdag, 13 december:
36 gula koner. 18 röda. Tillsammans bildar de tre planer för fotbollstennis.
Efter tisdagens pass (veckans tyngsta) är det fokus på rehabilitering och återhämtning under onsdagen.
– När de andra lagen är lediga kan vi passa på och leka lite, säger Poya Asbaghi och ler.
Han håller låg profil den här förmiddagen.
Efter att ha stått och pratat långt och länge med Alf Westerberg, assisterande tränare, lunkar han mest runt på konstgräset. Hämtar bollar, pratar med ordförande Frank Andersson.
Kalle Olsson, fystränare, sköter uppvärmningen (löpning, kvadraten, häckar, gummiband). Westerberg dirigerar fotbollstennisen.
– Målvakterna får inte vara med. Ni får göra vad fan ni vill, säger han med glimten i ögat.
Pontus Dahlberg, Tom Amos och Erik Dahlin lommar därifrån.
Asbaghi ler.
Till synes helt bekväm med att låta andra ledare ta ansvar och styra.
De gör det som ett lag. Han ska inte vara inne och peta i allt.
Fotbollstennisen domineras för övrigt av provspelaren Archie Harvey. Hade IFK Göteborg haft ett fotbollstennislag hade han varit given tillsammans med Tobias Hysén och Thomas Rogne.

***
LÄS OCKSÅ: ”En av de mest godhjärtade människor jag träffat”
LÄS OCKSÅ: ”Gäller att hålla en bra nivå hela tiden nu”
***
Torsdag, 14 december:
– Se till att skapa relationer! Jag säger inte mycket mer än så.
Det är torsdag, men känns som tisdag.
I fokus: Speluppbyggnad och offensivt kombinerande. Igen.
Den här dagen inleds träningen med en passningsövning (efter uppvärmning förstås) där det nöts uppspel på mötande spelare. Först utan försvarare, sedan med.
Poya Asbaghi gör precis som senast. Först låter han spelarna försöka själva. Då vandrar han tyst runt och övervakar, från den ena sidan av planen till den andra.
Sedan kliver han in och dirigerar med kraft, med tydlighet, med kroppsspråk. Han byter skepnad på ett fåtal sekunder. Från funderande till exploderande.
– Hur löser jag bäst den här situationen?
– Hur kan ni hjälpa mig härifrån?
– Varför ska jag inte stå i den här passningsvinkeln nu?
Tisdagens frågor är fortsatt aktuella.
Efter passningsövningen appliceras och utvecklas lärdomarna i ett smålagsspel (sex mot sex plus målvakter) på en yta nästan lika stor som en planhalva.
Jake Weisbrod ska lyftas fram. Ynglingen dundrar fram på sin högerkant och ligger bakom flera mål.
– Hålet mellan lagdelarna… Vill ni söka boll, så sök hålets mitt. Det är ganska enkelt. Och skapa relationer!
Ibland känns Asbaghi hård i sina direktiv.
Till och med skoleleverna på läktaren tystnar när han tar ton. Orden ekar mellan väggarna i Prioritet Serneke Arena.
Det finns en passion, en glöd, hos honom som drar med sig folk. Han får alla att lyssna, att ta till sig.
Det finns ingen tvekan i vad han vill och vad han tror på.
– It’s not only about being in the centre of the hole, it’s about the timing!
Han blandar svenska och engelska som rinnande vatten.
När träningen är över tar han sig tid för att ge individuell feedback.
Först med Elias Omarsson, det ser ut att handla om hur han ska löpa in i ytor.
Sedan med Sebastian Eriksson, det verkar handla om hur han ska lyfta blicken och spelfördela.
Noteras kan också att nygamle målvaktstränaren Stefan Remnér sitter på läktaren den här dagen. Så också chefsscout Olle Sultan och Mats Gren.
***
LÄS OCKSÅ: Poya Asbaghi om vägen till Kamratgården
***
Fredag, 15 december:
– Good quality! Det ser riktigt bra ut.
Veckans sista fotbollspass är avklarat. Poya Asbaghi ler nöjt.
– Mycket bättre om man jämför med för tre dagar sedan. Jäkligt imponerande att se. Gott arbete!

Fredagens träning var extremt lik både tisdagens och torsdagens, passningsövning följt av smålagsspel.
Allt i syfte att sätta de offensiva grunderna på plats.
– Vi har pratat mest om småprinciper i vår speluppbyggnad. Att inte bara se boll och första spelare utan också börja söka relationer. Börja planera för nästa spelare, förklarar Asbaghi.
Passningsövningen innehåller två spelare vid varsin kon och ytterligare en som rör sig däremellan. Ibland för tillbakaspel på ett tillslag, ibland för medtagning och vändning.
Smålagsspelet formeras först i små kvadrater (fem mot tre), sedan på en större yta (sex mot sex plus målvakter).
Det märks att spelarna har utvecklats och tagit till sig veckans instruktioner på rätt sätt.
Bollen transporteras snabbare, tillslagen är färre, tempot högre.
Dessutom är Poya Asbaghi sällan inne och petar. Till skillnad mot i tisdags, då han klev in och dirigerade i nästan samtliga pauser, står han nu oftast kvar utanför den uppkonade planen. Lugnt och stilla.
– När vi tog begränsade tillslag i dag såg det nästan bättre ut än vad det var tre dagar innan med fria tillslag. Man aktiverar små saker. Kvaliteten finns, de kan inte bli så mycket tekniskt bättre, men om du använder din hjärna och öppnar upp en yta mer än vad du gjorde innan ser du tekniskt bättre ut eftersom du får en sekund mer med bollen, säger han.
Framåtskridande alltså. På bara ett fåtal pass.
En lovande start för Poya Asbaghis nya IFK Göteborg.