Dramat uteblev, men framtiden kan mycket väl finnas i Göteborg, trots Malmös magiska guldryck.
Om vi säger så här: Göteborg har förutom en säkrad Champions League-plats nästa år ett skapligt psykologiskt övertag inför cupfinalen mot Tyresö 29 oktober – som plåster mitt i allt guldgrämeri.
Och så dubbelmötet med Hjörring i Champions Leagues åttondelsfinal 2 och 10 november.
Där har ni argumenten för att lindra den värsta smärta som möjligen drabbat spelare och ledare i GFC efter det uteblivna guldet.
Jag tror inte att det behövs.
Jag tror däremot att Torbjörn Nilsson (magsjuk i avgörandet) och några till grämer sig över några tidigare resultat.
Fast det är heller inte rätt metod.
Glädjs i stället över silvret, att marginalen till toppen (Malmö) krympt från elva poäng i fjol till en i år. Detta är alltså GFC:s allra bästa prestation någonsin, andra raka silvret. Jo, jag vet att alla vill vinna, drivs av det, men glädjs åt det – och bygg på det.
Då firar vi SM-guld på Valhalla nästa år!
Metoden är enkel: Behåll de spelarna och ledarna ni har! Det räcker.
***
Prinsessan Victorias pokal till damerna, Lennart Johanssons pokal till herrarna. Vilken hade ni valt?
***
Ldb Malmö är förstås värdiga vinnare. Målen i kalaset mot Örebro var vackra som pärlor. Går inte att lasta Örebro-keepern Valerie Hendersen för ett enda, va?
***
Jag har skrivit det förut: Skön extra krydda med ett hårdsatsande Jitex nästa år. Ökar intresset för damfotboll i Göteborg.
