Och vad tyckte jag om det här då?


Känslan är surrealistisk. Tio plusgrader. Tilltagande regn. Fotbolsmatcher i bakgrunden. Och helt vanlig lördag utanför staketen.
Det är så fel det kan bli – men ändå rätt.
Det är en dryg månad kvar till jul och jag ser Gais bandy kämpa tappert mot Sveriges bästa lag. Det blir förstås (?) förlust och Edsbyn vinner rättvist.
Och frågan jag ställer till mig själv efteråt (skönt när man snackar med sig själv …) är det här kul? Är det bra? Är det underhållande? Kommer jag att gå hit igen?
Lyssnade lite med Gais sportchef Kent Hultqvist om vad han tyckte om premiären. Intressanta tankar.

Jag är ingen bandyexpert, långt därifrån, och tvingas därför, som merparten av de 1258 åskådarna, gå på magkänslan.
Hade någon sänkt temperaturen 15 grader, adderat lite snö, vantar och en helt perfekt is hade intrycket förstärkts.
Det här är häftigt. Det är genuint. Det kanske inte var rock’n’roll, men bara Edsbyns hitresta klack lyfter helhetskänslan avsevärt. Träffade några av dem före avslag.

Pratade som hastigast med en historisk, men besviken premiärskytt. Hör vad Magnus Karlsson, som gjorde 1-1, tyckte om sitt mål.

Gillar besvikelsen. Det är ett mycket gott tecken. Gais vill mer än att förlora. Jag ser bara en portfölj men misstänker att de blir fler om inte annat på Annandagen då Kungälv kommer på besök.

Och kom ihåg: Det är de galnaste idéer som öppnar de bredaste dörrarna.

Kommentarer om “Och vad tyckte jag om det här då?

Kommenteringen är stängd.