Jaha, då är alltså Häcken bäst i Sverige. Slår man svenska mästarna med 2-0, efter publikvänliga djupledsmål av Moestafa El Kabir och René Makondele, är det matematiskt en odiskutabel sanning.
Men i själva verket?
Var står vi? Och var står Elfsborg och BK Häcken?
Elfsborg såg jag för första gången och imponerades under en sekvens av första halvlek av deras fräna, tydliga och rejäla anfallsspel. Det är inte svårt att uppskatta rappa spelare som Marcus Rohdén och Simon Hedlund, krutdurkar som Joackim Jörgensen och inhoppande Jon Jönsson. Jag noterade med uppskattning hur Tom Söderberg redan vuxit in i Elfsborgskostymen och vet redan nu att Mohamed Bangura blir en behållning för publiken och en tillgång för Elfsborg.
Så många fler slutsatser än så tänker åtminstone inte jag försöka mig på i dag.
Häcken, som jag såg för fjärde gången i år, gjorde sin bästa match hittills. Dels för att strukturerna och linjerna fastnat även bland de nya, som Simon Gustafsson, Hosam Aiesh och Moestafa El Kabir, men också för att de befintliga, utvecklingsbara, som Leo Zuta, Andres Vasquez och Nasiru Mohammed hela tiden tar steg i rätt riktning.
Jag gillade både målen, på sättet de tillkom, med mycket delaktighet, rättvända spelare, fart, precision, passningspel.
Och ”oket” att komma in efter ännu en skyttekung blev plötsligt lite lättare att bära för Moestafa El Kabir, som visade kvalitet i avslut och sånär blivit tvåmålsskytt.
Rätt skönt att snacka med René Makondele i Häckens fuktiga omklädningsrum efteråt och plötsligt inse att den här mannen, är spelaren som gjort allsvensk skyttekung av både Mathias Ranégie och Waris Majeed.
Inte ensam förstås, men kongolesens passningsspel, tekniska färdighet och noggrannhet lyfter medspelare. Ideligen.
***
Publiksiffran på Valhalla: 441.
***
Jörgen Lennartssons Elfsborg kom till spel utan Anders Svensson, Niklas Hult, Lasse Nilsson, Stefan Ishizaki och några till. Häcken vilade Martin Ericsson, som kör för fullt mot Lilleström på torsdag, då ihop med Dominic Chatto, som kan räkna med en dryg timme.
***
Jag gillade Andreas Drugges kraftfulla inhopp, en assist och stor löpvilja lovar gott, var han än spelar sin fotboll 2013.
***
Mohammed Ali Khan följde i Emil Wahlström och Simon Sandbergs spår och bytte mittbacksrollen mot centralt mittfält – i en halvlek. Jonas Bjurström var för övrigt sjuk och ersattes från start av Simon Gustafsson.
***
Daniel Forsell var tillbaka i spel för första gången sedan i maj. Även han som central mittfältare. Han var sugen, sprang mycket, ville mycket, men tappade lite av orken innan bytet i paus.
***
Det här var en tuff match. Jag räknade till åtminstone sex gula kort, men kan ha missat något. Domaren Jonas Eriksson tillät tuffa tag, men höll nivån.
***
Det snöade.
***
1-0 mot Gais, 0-1 mot Jönköping, 1-1 mot Öis och 2-0 mot Elfsborg. Där har ni Häckens vinter hittills.
Häcken saknade Kari Arkivou, Bjurström och Ojala förutom de du räknade, bara som en sidenote.