Nej, vi fick ingen göteborgsk drömfinal, vi slipper en diskussion om att flytta finalen från Friends till Ullevi, men har Blåvitt i drömläge att vinna första titeln sedan cupsegern 2008 och ett Djurgården som rest sig ur askan in i elden.
Satt under slutskedet av semifinalen mellan Öster och IFK Göteborg på Myresjöhus Arena i Växjö och tittade igenom cupens finalhistorik.
Ungefär samtidigt som Tobias Hysén slog sin drömpassning fram till David Moberg Karlsson och 4-1 hittade jag pikanta uppgiften om att just Hysén tillhörde Djurgården senast lagen möttes i en cupfinal (2004).
SVT-experten Markus Johannesson balanserade Djurgårdens tremannamittfält ihop med återbördade semifinalhjälten Andreas Johansson (gjorde 1-0-målet mot Öis) och ”Tobbe” höll till höger i ett tremannaanfall dessutom innehållande Daniel Sjölund och Tomas Backman.
Enligt rapporterna var Daniel Sjölund bäst på plan och Hysén framspelare till Sjölunds 2-1-mål.
Ur Blåvitts finallag återstår ytterbacken Hjalmar Jonsson, som formerade fyrbackslinje med Fredrik Risp, Kalle Svensson och Magnus ”Ölme” Johansson den gången.
Allt det där är nio år gammalt och saknar betydelse när Djurgården och IFK Göteborg nu möts i en stor final för första gången sedan dess.
Och jag är glad att vi inte behöver ägna energi åt att förklara betydelsen av att bygga Friends som Svenska cupens givna finalarena och magnet.
Det är dit det siktas och även om Örgryte hade stått för motståndet är själva arenan – i det här fallet Sveriges största och mest moderna – ihop med SVT:s storsatsning odiskutabel framgångsfaktor.
Svenska cupens utveckling i år, från spännande och uppmärksammat gruppspel i mars, via kvartsfinaler i april och två tv-sända semifinaler i eftermiddag är imponerande.
En förklaring är att en slutseger förutom själva titeln omgående ger både kvalplats och inäktsmöjlighet i Europa League.
Något förenklat var det tidigare först i en eventuell final supportrar och klubbar verkligen tog cupen på allvar. Om ens då.
Nu har det, för de allra flesta lagen, varit en självklarhet att trampa gasen i botten direkt.
IFK Göteborgs startelva och insats mot Öster vittnar om detta. Mikael Stahre coachade och prioriterade som i allsvenskan; spelade Mattias Bjärsmyr, Kjetil Waehler och Mikael Dyrestam från start, trots hälsokamp i förberedelserna.
Jag har svårt att bedöma hur hög insatsen var i den ständigt pågående skaderouletten, men återbetalningen var god.
Kanske var det i dag, mot Öster i cupen, Tobias Hysén och David Moberg Karlsson slutligen fann varandra, gick från ”fungerande anfallspar” till ”telepatiskt anfallspar”?
1-0 var frukten av en vaken brytning på egen planhalva av Kjetil Waehler, ett rakt spel där Philip Haglunds vingliga djupledspass nådde Tobias Hysén, som använde vänster yttersida i avslutningen.
Öster tog över initiativet efter 1-1-kvitteringen i inledningen av andra halvlek och Tobias Hyséns 2-1 var både oväntat – och oerhört vackert; ett klassavslut i nättaket.
Vid 3-1 vinner ”passningskungen” Sam Larsson bollen högt och hittar David Moberg Karlsson i sidled. Skottet är lågt intill Östermålvaktens vänstra stolpe.
IFK Göteborg tog tidigt kommandot över den här matchen, mittfältet med Jakob Johansson och Philip Haglund vann med stenhårt pressjobb triumfer centralt, men mattades under andra halvan av första halvlek.
***
Det är klart att det hade varit kul med en helgöteborgsk final, men ur ett cupperspektiv är Djurgården-IFK Göteborg inget annat än en drömfinal.
***
IFK-anhängarnas bara överkroppar och höga röstläge dominerade läktarbilden och gav med blå brottartrikåer en utmärkt inramning av den här cupsemifinalen.
***
IFK Göteborg har fem cuptitlar. Den första togs 1979 (finalvinst mot Åtvidaberg), de övriga 1982, 1983, 1991 och 2008.
Blåvitts rövslickare nu får ni ta å skärpa er, det är derby idag och det enda ni gör är å klagar på publiksiffran?!?!
När senast hade öis å gais chans att locka 10 k i ett derby?!?! Det hände inte ens mellan blåvitt å öis under 90 talet.
Nej vet att man i småstäder utanför stan där du å rylander kommer ifrån enbart håller på Blåvitt men i den här staden, dvs Göteborg är Örgryte IS och Gais störst.
Det här börjar likna ett skämt! Förstår att varken Superettan, Öis eller Gais är några mediala raketer men vilken annan sammankomst som lockar ut 5-10000 deltagare på gatorna och engagerar betydligt fler än så skriver GP så minimalt om? Tror att GP måste börja förstå att det enda intressanta man har att bidra med i dagens mediavärld är det lokala. Vill jag ha internationella nyheter, riksnyheter eller gå på djupet är ju inte GP precis det som ploppar upp i min hjärna. Inser att detta inte är platsen för denna kritik men det är ju enda chansen till (fd) läsardialog. När ni ringer och tjatar om att jag ska återuppta prenumerationen är det ju alltid från ett j-a call-center i Karlstad.
Hoppas Blåvitts grupp håller sig skadefri och orkar med både allsvenskan o cupen.
Vilken tid den 26e? 🙂
17, sägs det.
Matchen mot Öster visade igen, att rätt anfallspar är Hysèn / Moberg-Karlsson och att IFK inte skall spela med bara en man på topp.
Forza Blåvitt. Idag visade vi vår styrka ty öster borta är ingen lätt match. Nu är det dags att titta på resalternativ till finalen. Bil, buss eller tåg? Knivigt.