Det är dags. Jag MÅSTE packa väskan. Om fem timmar går flyget som skall ta mig via Frankfurt till Rio de Janeiro, festen och det 20:e världsmästerskapet i fotboll.
Det är mitt tredje VM i tjänsten (ett mer än Zlatan!) och de två tidigare – Japan/Sydkorea 2002 och Tyskland 2006 – ligger förmodligen i lä när upplevelsen skall sammanfattas om några veckor.
Jag är förväntansfull, men inte sprickfärdig. Ni känner igen känslan inför högt upphausade biobesök och besvikelsen efteråt när filmen ”bara” var så bra som de extremt höga förväntningarna vittnat om.
Så … jag tänker njuta av stunden. Ta en dag, resa och match i sänder.
Tipset är inlämnat (Sjöviks SK och Elmer Eliasson, fler hann jag inte) och känslan är fortfarande Brasilien–Argentina, även om jag trots motståndet (Jamaica) föll pladask för Didier Deschamps Frankrike häromkvällen. 8-0, delad glädje och folket åter i ryggen.
Lika mycket som vi gläds åt att VM nu står för dörren, lika mycket svider vetskapen om Sverige inte är med på partyt, och enligt någorlunda troliga förutsägelser knappast är det i Ryssland om fyra somrar heller.
Vi står inför en möjlig ökenvandring och vetskapen om att tre missade VM på rad skulle vara nytt svenskt rekord.
Bakom Zlatan? Okej, vi har fyra år på oss, men tiden är knapp och vi skall inte hoppas på genombrott av Brolin– eller Nacka-klass från en inhemsk serie allt fler öppet längtar bort ifrån.
Jag såg landskamperna mot Belgien och Danmark och kan med någon veckas distans inte annat än hoppas på nästa generation och de (Rasmus Elm, Alexander Kacaniklic och Albin Ekdal) som inte var med. Om man som så … jag avundas inte Erik Hamrén, som ju ”talade ut” i GP häromdagen.
Göra som Belgien och överbrygga ett och samma spelsystem på alla nivåer, i alla klubbar, alla åldrar? Sådant kräver både tid och en ”landsfader” som är beredd att driva tesen brett och tålmodigt.
Min medicin är enkel: Mer och bättre träning från tidiga år. Det ger ett större urval – vilket är en absolut nödvändighet om Sverige i slutändan inte skall dala från tiondeplatsen i VM:s maratontabell.
Upp med bröstet, sträck på er, ni svenska fotbollsspelare och -ledare. We count on you!
Hamréns önskemål om mer atletiska och taktiska spelare kan väl inte vara en omöjlighet?
***
Till sist (för tillfället): Jag tror att Lionel Messi blir detta världsmästerskaps skyttekung, jag motiverar med att Aguëro och Higuaín kräver tung bevakning och ger Messi de små extra ytor han suger åt sig i ett nafs.
Jag tror att Belgien blir VM:s överraskningslag och garderar med Chile.
Jag ser fram emot att följa de två allsvenska spelarna, Malmös Miiko Albornoz (Chile) och AIK:s Celso Borges (Costa Rica).
Jag kommer även att hålla ett öga på förre Häcken-anfallaren Waris Majeed. Fantastiskt kul att han lyckades ta sig till Ghanas VM-trupp – och nå drömmen om ett världsmästerskap. Tänk om …
Hörs!
***
Känner ni förresten igen den här bollen? Från bronsmatchen i VM 1994 – med alla svenska autografer på. En raritet och i svensk ägo. Lär säkert dyka upp i Båstad 29 juni.
