Vi fick med oss några godbitar från Teresopolis, jag och Plåt-Niklas. Ni kanske redan har koll, men Paulinho Guará, som är mitt inne i sitt debutmästerskap som expert, tolk och fotbollskommentator för TV4, vill avsluta karriären i Hammarby – eller Öis.
Jag erinrade att Öis nuförtiden spelar i svenska tredjedivisionen, men Paulinho, som nyligen vann ett regionalt mästerskap med sin klubb Alagoas från Coruripe i nordöstra Brasilien, bedyrade sin önskan.
– Inte nu, först skall jag hitta en ny klubb här, förklarade 35-åringen och betonade att han – trots ”åldern” – är skadefri och känner sig i bra form.
Han är en underbar man, Paulinho Guará, en fridens kille, som, när jag mindes att jag såg hans allra första match i Sverige, den mot Motalas B-lag, berättade mer.
– Jag gjorde sex mål och Afonso gjorde sex mål. Vi vann med 13-0. I matchen efteråt, mot Åtvidaberg, vann vi med 12-0 och jag gjorde sex mål igen.
– Jag är så tacksam för åren i Öis och funderar på att avsluta karriären i Öiströjan. Det är hade varit kul, säger Paulinho med ett leende.
Fast det var inte det jag skulle berätta. Jag tänkte vi skulle ta om en bilresa, en nära-döden-upplevelse, en jakt nerför ett berg.
Jag har åkt mycket bil i min dag. Rest hit och dit, kört själv, åkt med – och alltid kommit fram. Denna gång var varken jag eller Niklas helt säkra på att vi skulle få uppleva slutdestinationen, Maracana i Rio de Janeiro.
Här är vi i färd med att köra om en ambulans – som är på utryckning.
En stund tidigare hade vi dundrat ned för bergets serpentinväger i 98 kilometer i timmen.
Värst var den ryska roulette-omkörningen av en lastbil i en högerkurva, där vår ärade chaufför tappade tålamodet, spräckte en heldragen och gick ut för att köra om i den mötande trafikens omkörningsfil.
Utan att se ett dyft.
Vi på väg ned, de på väg upp.
Just innan och just efter mötte vi bilar som lett till omedelbar frontalkrock.
Efter att ha avklarat åtta av de dryga tio milen i vår färd mot Rio och Argentinas träning, vilket var chaufförens mål, kände sig Niklas lite lugnare.
– Nu känns det som 70/30 att vi skall överleva, nyss var det 50/50.
Och på chaufförens mobil streamades VM-matchen Costa Rica–Uruguay (kan ni se Celso Borges på bilden?).
Jag kunde inte hålla mig för skratt och vår chaufför, som parallellt agerade guide och pekade ut Favela de Mare, Kristusstatyn och förkunnade att ”nu är vi i centrala Rio”, skrattade med.
Han var överlycklig att ha fått med sig en selfie på sig själv och Oscar ned från bergen i Teresopolis, Brasiliens VM-camp.
– Den skall ut på Facebook och Instagram. Överallt!
Väl framme vid arenan sa Niklas det jag tänkte.
– Nu vill man ha en kopp kaffe och lite lugn och ro.
Resan som tagit två timmar och 20 minuter upp stannade vid 1 timme och 20 minuter på nedvägen.
En VM-dag på jobbet det med.
Bra kört!
Stackars Öis kommer nog aldrig igen, gonatt Örgrytet 🙁
Med Paulinho i laget kan allt hända.