Tack för den här gången, fotbolls-VM. I kväll tar vi farväl med den vanligaste finalen genom tiderna. Det har dock inte varit något genomsnittligt VM. Sällan har en hemmanation varit mer uppskriven än i år, aldrig har en VM-värd fallit tyngre. En semifinal är ingen skam, sättet på hur luften gick Brasilien kommer vi alltid minnas. Vi kommer också att Tyskland var detta mästerskaps bästa fotbollslag, att gruppspelet var tidernas jämnaste och att Colombias James Rodriguez den största positiva överraskningen.
Den största missräkningen var Spanien och i viss mån Italien, Uruguay och möjligen England. I kväll har jag på känn att Argentina vinner för att de har sparat det bästa till sist. Jag förväntar mig ingen större final. Det är sällan för finalerna vi minns mästerskapen.
Att det blir jämnt och spännande in i det sista vågar jag dock slå faste. Det är så det har sett ut i hela utslagningsfasen. Finalen blir inget undantag. Avgörande faktorer: Spelarna vid sidan av Lionel Messi, de som blir ”över”, tålamod och publikstödet.
Där är Argentina en vinnare redan före avspark.
