Vad är väl en gatunamn mot ett solomål, en öppen plats mot en titel och en staty mot ett mänskligt handslag? I sistnämnda fall förstås ingenting, i övriga exempel primärt försök att väcka opinion.
Klart att Torbjörn Nilsson skall ha både plats och gata uppkallad efter sig och senare en staty konstnärligt framställd på lämplig plats.
Sedan 1992 har spårvagn 852 åkt Göteborgs gator och torg runt med IFK-legendarens namn målat på sidan.
I övrigt: Inget.
Jag föreslår att namnberedningen till Göteborgs kulturförvaltning omedelbart föreslår namnändring på ett par centrala stråk och platser i vår gemensamma gatumiljö.
Inte för att jag har fått storhetsvansinne utan för att Torbjörn Nilsson, den idrottspersonlighet i Göteborg med omnejd som ihop med Ingemar Johansson, Patrik Sjöberg, Gunnar Gren, Christian Olsson och några till skänkt allra störst glädje till göteborgarna, är värd det.
Det var på Nya Ullevi Torbjörn Nilsson charmade publiken, det är där och i dess omnejd hans namn bör synas på officiella skyltar; få oss och de som kommer att minnas och påminnas om Uefacuptriumfen 1982.
Jag har fyra förslag, alla med hög relevans och någorlunda god möjlighet att genomföra.
1) Byt namn på platsen framför Ullevi i korsningen Levgrensvägen/Skånegatan till Torbjörn Nilssons plats, nu när ytan framför den andra korsningen är upptagen av ”The Champ”.
2) Ge någon av stadens vassaste konstnärer i uppgift att skapa en staty förställande Torbjörn lyfta Uefacuppokalen ihop med sina lagkamrater från 19 maj 1982 och ersätt den med den intetsägande silverboll som i dag mitt i en fontän upptar ytan på platsen.
3) Byt följaktligen också namn på spårvagnshållplatsen Ullevi Södra, just intill Ullevi, till Torbjörn Nilssons plats. Dit hittar alla.
4) Avslutningsvis: Visserligen är Skånegatan ett göteborgskt begrepp, om inte annat kopplat till det polishus som stått där sedan urminnes tider, men sträckan från Ullevigatan till Korsvägen borde förstås i stället uppkallas efter stadens främste i världens största idrott. Antingen Torbjörn Nilssons gata eller Torbjörn Nilssons aveny. Bara att välja.
Gatunamn ges endast till avlidna. Torbjörn kommer alltid att leva.
Dagens finaste mening.
Tre namn jag saknar – Mats Gren, Yngve Brodd och Ernst Andersson. Brodd en återvändare efter framgångsrik period i Toulouse, Andersson en av 30-40- talets stora spelare och människor i fotbollens värld, Gren, Mats, en återvändare i ny roll med tillvaratagande av mycket från en lång period i andra länders fotbollsvärld.
Mattias Ranegié?
Ralf respektive Limpars roll i Gbg- fotbollen? Hög placering ur ett göteborgskt perspektiv. Afonso Alves får mig att minnas hans provspelsmatch i Kungsbacka mellan ÖIS och BoIS, en match där fotbollskvälls båda kommentatorer gjorde stort intryck – de var sitt respektive lags mesta pratare på planen. I Bois spelade en tonåring, Alexander Farnerud ett stort spel.
Känns lite speciellt att tonårens idoler, nu passerat 70-strecket….
I beskrivningarna av en hel del spelare framhålls deras specialité. Intressant i en tid då hantverksskicklighet inte är så högt prioriterad i samhället. Förfinande av något, med upprepad övning, fint exemplifierat med Hasse Blomqvist, men även många andra bland dessa hundra spelare.
Jag gjorde som UK 1958, missade Brodd. Ranégie fanns med länge, men föll bort i slutgallring. Limpar fick liksom Ralf aldrig till det riktigt i Öis.
De 5 spelare som främst fick till det i en lång, eller åtminstone ganska lång – och framgångsrik karriär i något eller flera av Göteborgslagen skulle kunna vara 1. Bengt ”Fölet” Berndtsson 2. Sven Rydell 3. Karl-Alfred Jacobsson 4. Bertil ”Bebben”Johansson 5. Robert Bengtsson-Bärkroth
Givetvis ska Karl Alfred gå före Rehn och Ravelli, Gunnar Gren är såklart nummer ett. Men vad väntar man sig från en ifk journalist?
Har han inte varit en obotlig enögd häcken-fantast??? Nu, lika enögd, ifk???
Gaisare ser inget utanför sin egen krets? Här fanns ju med en hel rad Kungshamnsimporter till makrillgänget..?
Hur ser din topp fem ut?
1.Gunnar Gren 2. Torbjörn Nilsson 3. Agne Simonsson 4. Glenn Strömberg 5. Glenn Hysén.
Samtliga med Gbg- bakgrund med betoning av grund. Strömberg strået vassare än Hysén… Lång och framgångsrik karriär hela vägen i Italien!
Självklart byter vi Skånegatan mot Nilsson Boulevard eller nått….
Trevlig lista men det fanns en del konstiga placeringar var det allt – Wandersson och Santos exempelvis.
Men det största frågetecknet var hur du kunde placera Stefan Rehn som nummer FEM. Jag har absolut inget emot Stefan men det är iallafall ett tjugotal platser för högt…..eller räknar du in tränarinsatser också?
Jag hoppas att det dröjer väldigt länge innan Torbjörn får en plats uppkallad efter sig. Hoppas att han lever länge.
Tänkte att vi kunde göra ett undantag.
Rehn var bara sexa. 😉
Vi hade i alla fall de tre främsta gemensamt, men de var nog ganska självklara.
Har sett Gren spela, men han satte sig på bollen så det var nog en uppvisningsmatch före Huvudmatchen. Kommer ihåg hur Torbjörn lurade en HIF-Back över hela Löparbanan någon gång 75-76 så att han (backen) blev så förbannad att drog en rak vrist på en Vattenspann som stod utplacerad.
Hysén är en av oss få som förstått varför ett Hjärta har två kamrar (en för Blåvitt och en för Liverpool). Några av hans citat är legendariska.
Agne var förfinad som Öfverklassen både i sättet att spela och att tala.
Tycker dock att spelare som Kindvall och Nordquist borde bedömmas för vad de uträttade i Göteborg, då skulle de hamna ganska långt bak på listan om än med.
Hade jag varit Öfverklass hade jag klagat över att inte Sören Börjesson kom högre upp och kanske också Elmander.
Om jag varit GöteborgsAlkoholist hade jag saknat Hasse Johansson och framförallt Kent Grek, han vann i alla fall Självmåls-Skytteligan varje år.
När jag växte upp var vi Blåvita, de Rödblå och de Grönsvarta ungefär lika många. Nu är ÖIS i princip bortglömda och GAIS något man skämtar om.
Jag kan verkligen sakna rejält motstånd lokalt på plan – men särskilt på läktaren. Vore trevligt att byta Häcken mot Öis/GAIS.
”Rejält motstånd”?
Är det det de har att erbjuda från ÖIS/GAIS så undrar man varför de inte spelar i Allsvenskan…
Öis är snart tillbaka igen. Bara att luta sig mot Anklev och FB.
Visst är historien härlig. Om vi dessutom, som du är inne på, kan få till ett mer likvärdigt styrkeförhållande klubbarna emellan, vore det mumma för både supporterdynamik och mediemångfald.
Två tummar upp för det!
Tack för det!