Som skribent i fotbollens tjänst ägnas betydande arbetstid åt ekonomiska tillkortakommanden, ordkrig i sandlådor och åtgärdsförslag efter läktarincidenter.
Vad sägs om följande enkla devis efter söndagens Hammarbydebacle på Gamla Ullevi?
Ta av er mössan – eller stanna hemma.
Jag har efter den senaste tidens tydliga vridning och breda engagemang i flyktingdebatten fått en känsla av att vi svenskar plötsligt vaknat till liv, insett betydelsen av en djupare medmänsklighet, att vi alla kan göra skillnad – samtidigt som ropen efter ny lagstiftning och tydligare reglemente avtagit.
Det handlar istället om vad var och en – du och jag – kan åstadkomma på egen hand, ur egen ficka och helt utan pekpinnar.
Vad kan jag i min roll som skribent göra för att förbättra nivån på den svenska läktarkulturen? Hur kan jag som regelbunden åskådare på Gamla Ullevi bidra för att förändra, förädla – och inte bara fördöma de allt för dumma?
Som förälder hamnar man inte sällan i uppfostrande situationer som på ytan framstår som enkel pedagogik, men som återkommer, olösta och allt mer frustrerande.
Det kan röra sig om rutiner för läxläsning, placering av använda träningskläder, avdukning av uppäten kvällsmat eller helt vanlig städning av ett rum.
Lika enkla som omöjliga uppdrag. Och frågan är given: Hur svårt kan det vara?
Hur svårt kan det vara för mig med rutin från fyra egna barn att få de yngsta att förpassa dobbskorna till skåpet där dobbskor står? Hur svårt kan det vara att lägga vintermössan i rätt låda när man kommer in för kvällen, så att man nästa gång man behöver den för att värma sina öron hittar vintermössan igen?
Jag bedömer det i allra högsta grad som genomförbart.
På samma sätt som jag uppskattar det rimliga i att lyckas få svenska fotbollsåskådare att lämna mössan hemma.
När jag gick i skolan var det förbjudet att bära huvudbonader inomhus, samma sak i kyrkan.
Läs också: Sef: Du bär ansvaret för det kaos som uppstod
Se också: TV: Här kastas bengalen in på IFK:s läktare
Om någon glömde var prästen tydlig. Hatten eller mössan ska tas av i kapprummet innan entré till kyrkorummet görs. Fröken visade heller ingen nåd. Och jag inbillar mig att pedagogiken fungerar även här, inom idrotten, inom den lika uppskattade som omdiskuterade läktarkulturen, utomhus, där det allra heligaste nu är hotat och altaret kidnappat av unga män med mössor på.
Jag föreslår att ni tar av er dem. Jag föreslår också, som ett tillägg till det förslaget, att vi alla stannar hemma om vi har mössan på.
Det gör det dessutom enklare för oss andra att se era ansikten; ni försvarare av det ruttna, bejakare av det härskna, bevarare av det stinkande.
Det räcker nu.
Plus
Jag uppskattar spelarnas uppriktiga avståndstagande. Det är klädsamt och kommer – sanna mina ord – att bära frukt.
Minus
Visiteringen inne på arenan fungerade för resten utmärkt i söndags kväll. Enligt säkra uppgifter till GP har åskådare med kaffe i pappersmugg stoppats på väg in till läktaren, vänligt men bestämt. Silade mygg och svalde elefanter.
– See more at: http://www.gp.se/sport/fotboll/ifkgoteborg/1.2840504-balkander-ta-av-er-mossan-eller-stanna-hemma-#sthash.9wT2E2Ph.dpuf
Det skulle krävas fruktansvärt stora resurser att följa folk på läktaren som man misstänker skall maskera sig. Lika mycket som klubben försöker leta reda på dom, försöker fansen hitta nya vägar att föra in maskering, bengaler och dylikt. En väldigt komplex situation då klubben vill välkomna alla på läktaren och det är inte genomförbart med tuffare visitationer som kränker alla andra än dom få som alla ser som problemet.
Bengaldebatten är inte värt att ens diskuteras. Alla tycker olika och oavsett vad man tycker tror jag att man kan för stunden i alla fall kan komma överens om att Bengaltennis antagligen inte ligger högst upp på IOK:s förslag på nya sporter under olympiska spel…
Mycket stora resurser initial, ja.
Men med tiden skulle maskeringen till största del upphöra om man vet att man med största sannolikhet blir portad på livstid om man maskerar sig inne på en fotbollsarena.
Jag väljer också numera TV:n istället för att gå på Gamla Ullevi. Även om det inte är s.k. högriskmatcher, så tänds bengaler. Blåvita ”supportrar” är inte bättre än andra.
Jag förstår inte grejen med att använda bengaler!
Varför låter man maskerade män gå in på arenan? Varför tar IFK Göterborg inte ett mer tydligt avstånd från de grupperingar som markerar sig och låter dem även hänga upp sina banderoller på räckena?
Jag har tyvärr tappat lusten att gå på Gamla Ullevi av rädsla för mina barns säkerhet. Det blir tv framöver.
Iof är dom troligen inte maskerade när dom går in.
Men det borde vara möjligt att låta en kamera följa de maskerade på läktaren medan vakter tar sig till dem och demaskerar.
Sedan borde Livstids Avstängning göra susen.