Så hände det igen. Fast värre. Ett snäpp upp. Med ytterligare en gräns passerad. En allsvensk fotbollsmatch avbruten efter yttre påverkan, en åskådare åsidosatte spelarnas säkerhet, gav sig på Östersunds målvakt Aly Keita och matchfunktionärerna kände sig tvingade att bryta.
På Stadsparksvallen. I Jönköping!
Det är såklart för jäkligt, men vad värre är: Är vi ens förvånade? Jag är det inte. Och tänker på Terror-Tommy, tänker på dödsfallet i Helsingborg, tänker på knallskottet på Gamla Ullevi, vars efterspel påverkades av Tobias Sanas motangrepp, på IFK Göteborgs överklagan, men där sporten fotboll hamnar i fokus av helt andra skäl än de rent sportsliga.
Det går inte riktigt att förstå, det går definitivt inte att försvara, men just nu är händelsen Karl-Erik Nilssons viktigaste fråga, överst på Lars-Christer Olssons prioriteringslista och samtalsämnet på arbetsplatser och i sociala medier.
Huvudfrågan är som vanligt ”varför?”. Och en spekulation handlar om spel, där en inte helt orimlig tanke är att en stor insats på en liten match var på väg att gå förlorad, och att en icke myndig (17 år) person fick uppdraget att bryta matchen, se till att gällande resultat (1-1) inte skulle bli det slutliga.
Det vänder sig i magen bara att skriva den meningen.
För fler vakter vill vi inte ha, bör vi inte ha, det löser inte problemet.
Under EM-finalen mellan Portugal och Frankrike – historiens mest bevakade fotbollsmatch – lyckades en åskådare att ta sig in på Stade de France gräsmatta.
Trots alla vakter, trots alla säkerhetsarrangemang.
Åt enskilda idioter går inget att göra. Det visar om inte annat den senaste tidens vansinnesdåd utförda av enskilda över hela världen.
2016 har varit ett uppvaknandets år, ett år då det skoningslösa och hänsynslösa våldet kom ett steg närmare vår trygga civilisation.
Fotbollen och idrotten är inte skonad.
Det här var ett vansinnesdåd utfört av en förvirrad yngling.
Att vara allsvensk spelare är inte längre säkert.
Spela inför tomma läktare? Stanna hemma? Öka visiteringen? Utdöma kraftfulla böter?
Jag har inte lösningen, känner bara en gnagande oro att det kan ske igen, kommer ske igen och att Aly Keita i sammanhanget ändå kan ha haft tur denna mörka augustikväll på Stadsparksvallen.
